Matematik

Skolverkets kursplan räknar upp vad undervisningen i matematik ska ta upp i årskurs 7–9. Här står varje punkt ordagrant, med kapitlet som förklarar den. Punkterna utan kapitel har vi inte skrivit än.

Taluppfattning och tals användning

• Reella tal och deras egenskaper samt talens användning i matematiska situationer. — Negativa tal (delvis; senare: tal som inte är heltal, som bråk, roten ur två och pi), Potenser och kvadratrötter (delvis; senare: fler egenskaper hos de reella talen än rötter och irrationella tal)
• Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. — Negativa tal (delvis; senare: tal som inte är heltal, som bråk, roten ur två och pi)
• Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. — Potenser och kvadratrötter
• Matematiska lagar och regler samt deras användning vid beräkningar med tal i bråk-, decimal- och potensform. — Potenser och kvadratrötter (delvis; senare: lagar och regler för tal i bråkform och decimalform)
• Metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar. — inte skrivet än
• Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar. — inte skrivet än

Algebra

• Matematiska likheter samt hur likhetstecknet används för att teckna ekvationer och funktioner. — Uttryck, ekvationer och funktioner
• Variablers användning i algebraiska uttryck, formler, ekvationer och funktioner. — Uttryck, ekvationer och funktioner
• Metoder för att lösa linjära ekvationer och enkla andragradsekvationer. — Uttryck, ekvationer och funktioner
• Mönster i talföljder och geometriska mönster samt hur de konstrueras, beskrivs och uttrycks generellt. — inte skrivet än
• Programmering i visuell och textbaserad programmeringsmiljö. Hur algoritmer skapas, testas och förbättras vid programmering. — inte skrivet än

Geometri

• Geometriska objekt samt deras egenskaper och inbördes relationer. Konstruktion av geometriska objekt, såväl med som utan digitala verktyg. — inte skrivet än
• Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. — Geometri
• Geometriska satser och formler samt argumentation för deras giltighet. — Geometri (delvis; senare: vinkelsumman i en triangel, varför cirkelns areaformel gäller)
• Skala vid förminskning och förstoring av två- och tredimensionella objekt. — Geometri
• Likformighet och kongruens. — Geometri

Sannolikhet och statistik

• Sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikhet i olika situationer. Bedömningar av risker och chanser utifrån datorsimuleringar och statistiskt material. — Statistik och sannolikhet (delvis; senare: när ordningen spelar roll)
• Kombinatoriska principer och hur de kan användas i olika situationer. — Statistik och sannolikhet
• Tabeller, diagram och grafer samt hur de tolkas och används för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, såväl med som utan digitala verktyg. — Statistik och sannolikhet (delvis; senare: punktdiagram, egna undersökningar, digitala verktyg)
• Lägesmått och spridningsmått samt hur de används för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. — Statistik och sannolikhet (delvis; senare: kvartiler)

Samband och förändring

• Proportionalitet och hur det används för att uttrycka skala, likformighet och förändring. — inte skrivet än
• Härledda enheter, till exempel km/h och kr/kg. — inte skrivet än
• Procent och förändringsfaktor för att uttrycka förändring samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden. — Procent (delvis; senare: procent inom andra ämnen, till exempel naturvetenskap)
• Räta linjens ekvation och förändringstakt. Användning av räta linjens ekvation för att beskriva samband. — Uttryck, ekvationer och funktioner
• Funktioner och hur de används för att beskriva samband och förändring samt undersöka förändringstakt. Hur funktioner uttrycks i form av grafer, tabeller och funktionsuttryck. — Uttryck, ekvationer och funktioner (delvis; senare: förändringstakt som inte är konstant, i funktioner som inte är räta linjer)

Problemlösning

• Strategier för att lösa matematiska problem i olika situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. — inte skrivet än
• Formulering av matematiska frågeställningar utifrån olika situationer och ämnesområden. — inte skrivet än
• Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer. — inte skrivet än

Läs hela kursplanen hos Skolverket.