Så har kapitlet granskats
Potenser och kvadratrötter
Vad kapitlet bygger på och hur det har kontrollerats, med det kortaste svaret först. Sidan uppdateras varje gång sajten byggs (senast 2026-10-14). Hur vi arbetar i stort står på Så arbetar vi.
I korthet
- Kursplanen. Ur Skolverkets centrala innehåll i matematik, årskurs 7–9. Vi jämför med Skolverkets kursplan varje månad, senast 2026-10-01.
- Faktaunderlaget. 26 påståenden med källa, bland annat från sv.wikipedia.org, ne.se och hypertextbook.com. Faktavakten kontrollerade sidorna senast 2026-10-05.
- Läst mot källorna. Kapitlet är läst mot kursplanen och faktaunderlaget, senast 2026-09-10.
- Läst som läsaren. Ingen annan än skribenten har läst kapitlet som läsaren än.
- Kontrollerna. 22 av 23 kontroller av innehållet är uppfyllda.
Läsaren
Kapitlet är skrivet för den läsare som beskrivs för Grundskolan › Årskurs 9 › Matematik. Beskrivningen gäller alla kapitel där och används både när kapitlet skrivs och när det läses som läsaren:
En elev i nian, 15 år, som läser för att förstå en lektion eller förbereda sig inför ett prov eller det nationella provet. Kan från tidigare år: de fyra räknesätten med hela tal, bråk och decimaltal, procent som hundradelar, enkla ekvationer, area och omkrets av vanliga figurer och att läsa av tabeller och diagram. Har ofta luckor: negativa tal, bråkräkning och räkneordningen sitter inte alltid säkert, och ord som variabel, koefficient och exponent måste förklaras när de används. Läser hellre ett räknat exempel än en regel, vill se varför en metod fungerar och hur man kontrollerar svaret, och tappar tråden när flera nya begrepp kommer i samma stycke. Kan inte antas veta vad en förkortning står för.
Målen
- Vad en potens är: Räkna ut värdet av en potens
Tar upp: bas och exponent, i kvadrat och i kubik, exponenten ett och noll, exponenten gäller bara talet närmast före. - Potenslagarna: Förenkla potenser med samma bas med potenslagarna
Tar upp: multiplikation: addera exponenterna, division: subtrahera exponenterna, potens av en potens: multiplicera exponenterna, varför ett tal delat med sig självt ger ett. Senare: lagar och regler för tal i bråkform och decimalform. - Negativa exponenter: Skriva en potens med negativ exponent som bråk
Tar upp: negativ exponent som ett delat med potensen, tiopotenser med negativ exponent, decimaltal i två steg. - Grundpotensform och prefix: Skriva stora och små tal i grundpotensform
Tar upp: ett tal mellan 1 och 10 gånger en tiopotens, räkna med grundpotensform, prefix från giga till nano. - Kvadratrötter: Ta och uppskatta kvadratroten ur ett tal
Tar upp: kvadratroten är alltid det positiva talet, perfekta kvadrater, irrationella tal och reella tal, uppskatta en rot mellan två heltal, roten ur ett negativt tal. Senare: fler egenskaper hos de reella talen än rötter och irrationella tal. - Räkna med kvadratrötter: Förenkla och räkna med kvadratrötter
Tar upp: kvadrat och rot tar ut varandra, roten ur en produkt och en division, roten ur en summa kan inte delas upp, förenkla en rot, sidan av en kvadrat när arean är känd.
Kursplanen
Ur Skolverkets centrala innehåll i matematik, årskurs 7–9, Taluppfattning och tals användning. De punkter kapitlet svarar mot, citerade ordagrant:
- Tal i potensform. Grundpotensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix.
- Matematiska lagar och regler samt deras användning vid beräkningar med tal i bråk-, decimal- och potensform.
- Reella tal och deras egenskaper samt talens användning i matematiska situationer.
Läs hela kursplanen hos Skolverket. Kursplan i matematik (Lgr22), SKOLFS 2010:37, ändrad genom 2022:8, Skolverkets version 14, senast ändrad 2024-02-09. Kapitlet följer vår version 1 av kursplanen, hämtad via Skolverkets öppna API 2026-09-05 och senast kontrollerad 2026-10-01. Kapitlet granskat mot källorna 2026-09-10.
Den version av kursplanen vi har läst
Varje version av källan som vi har läst sparas och ändras aldrig. Kapitlet följer den markerade; citaten ovan kontrolleras mot den.
| Vår version | Hämtad | Skolverkets version | Ändrad av Skolverket | |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 2026-09-05 | 14 | 2024-02-09 | kapitlet följer denna |
Kapitlet har följt samma version sedan det skrevs.
Faktaunderlaget
Faktaunderlaget har 26 påståenden med källa. 5 är märkta som förenkling för åldern och inget som källkonflikt. 2 uppgifter gick inte att bekräfta och används inte i kapitlet.
Faktavakten hämtar varje sida underlaget hänvisar till en gång i månaden och sparar varje version. 33 av 33 hänvisningar har ett ordagrant citat från sidan; av de kontrollerade finns 33 av 33 kvar hos källan. Senast kontrollerat 2026-10-05.
Hur många meningar i varje avsnitt som bygger på ett påstående i faktaunderlaget. Vad en mening utan påstående säger kontrolleras när kapitlet läses mot källorna.
- Vad en potens är: 4 av 11 meningar
- Potenslagarna: 3 av 13 meningar
- Negativa exponenter: 1 av 7 meningar
- Grundpotensform och prefix: 3 av 11 meningar
- Kvadratrötter: 3 av 10 meningar
- Räkna med kvadratrötter: 3 av 12 meningar
Varje mening bredvid sitt påstående och citat
| I texten | Påståendet | Hos källan |
|---|---|---|
| läses " i kvadrat" eftersom det är arean av en kvadrat med sidan | Potensen läses ” i kvadrat” och är arean av en kvadrat med sidan . | “Kvadraten av n är arean av en kvadrat (liksidig rektangel) med sidan n” sv.wikipedia.org |
| läses " i kubik" eftersom det är volymen av en kub med sidan | Potensen läses ” i kubik” och är volymen av en kub med sidan . | “vilken motsvarar volymen av en kub med sidlängden x” sv.wikipedia.org |
| — basen står med en gång | Ett tal upphöjt till ett är talet självt: . | “har det högerneutrala elementet 1” sv.wikipedia.org |
| — för alla tal utom noll | Ett tal upphöjt till noll är ett, för alla tal utom noll: när . | “Med utgångspunkt i att potenslagarna skall gälla även när exponenten är ett negativt heltal” sv.wikipedia.org |
| När två potenser med samma bas multipliceras, adderas exponenterna | När två potenser med samma bas multipliceras, adderas exponenterna: . | “kan potenslagarna härledas” sv.wikipedia.org |
| När två potenser med samma bas divideras, subtraheras exponenterna | När två potenser med samma bas divideras, subtraheras exponenterna: när . | “kan potenslagarna härledas” sv.wikipedia.org |
| När en potens upphöjs till en ny exponent, multipliceras exponenterna | När en potens upphöjs till en ny exponent, multipliceras exponenterna: . | “kan potenslagarna härledas” sv.wikipedia.org |
| en negativ exponent betyder att du tar delat med potensen utan minustecknet | En negativ exponent betyder ett delat med potensen med positiv exponent: när . | “Med utgångspunkt i att potenslagarna skall gälla även när exponenten är ett negativt heltal” sv.wikipedia.org |
| Avståndet till solen är ungefär meter | Avståndet från jorden till solen är i genomsnitt ungefär 150 000 000 000 meter. | “Jorden ligger i genomsnitt 149 600 000 kilometer från solen” smhi.se |
| Diametern på ett hårstrå är ungefär meter | Diametern på ett hårstrå är ungefär 0,00008 meter, alltså 80 mikrometer. | “I have found the diameter of human hair to range from 17 to 181 μm (millionths of a meter)” hypertextbook.com “The diameter of a human hair does not have a standard value since different people have different hair structures.” hypertextbook.com |
| De sitter framför en enhet och säger hur stor den är | Prefixen sitter framför en enhet: giga (G) betyder , mega (M) , kilo (k) , milli (m) , mikro (µ) och nano (n) . | “Table 5 gives the SI prefixes that are used to form decimal multiples and submultiples of units” nist.gov |
| Med kvadratroten menas alltid det positiva talet | Med kvadratroten menas alltid det positiva talet, inte det negativa som ger samma kvadrat. | “även kallad principalvärdet av kvadratroten” sv.wikipedia.org |
| är inget heltal och inget bråk | Kvadratroten ur två, ungefär , är inget heltal och inget bråk utan ett irrationellt tal. | “Kvadratroten ur 2, ungefär lika med 1,4142, var troligtvis det första kända irrationella talet” sv.wikipedia.org |
| Roten ur ett negativt tal går inte att ta bland de reella talen | Roten ur ett negativt tal går inte att ta bland de reella talen, eftersom ingen kvadrat av ett reellt tal är negativ. | “Kvadratroten ur negativa tal kan inte definieras på ett tillfredsställande sätt” sv.wikipedia.org |
| Att kvadrera en kvadratrot, eller att ta roten ur en kvadrat, ger tillbaka talet man började med | För ett positivt tal gäller och : kvadrat och rot tar ut varandra. | “Ibland används följande samband mellan kvadratrot och absolutbelopp” sv.wikipedia.org |
| Roten ur en produkt är produkten av rötterna | Roten ur en produkt är produkten av rötterna: . | “Följande egenskaper för kvadratrötter gäller för alla positiva reella tal x och y” sv.wikipedia.org |
| Roten ur en division går att dela upp på samma sätt | Roten ur en kvot är kvoten av rötterna: . | “Följande egenskaper för kvadratrötter gäller för alla positiva reella tal x och y” sv.wikipedia.org |
Källorna: varje påstående i kapitlet med sin källa →
Kvalitetskedjan
Varje kapitel går igenom samma kontroller, de billigaste först: det bygget ser, det vakterna hämtar, det en människa läser. Så här långt har det här kapitlet kommit.
- Styrdokumentet. Punkterna kapitlet svarar mot är ordagranna citat ur styrdokumentet, i en version vi sparar. automatiskt · klarat
- Bygget. Varje påstående, tal, begrepp och fråga hänger ihop, och texten håller sig inom gränserna för sin läsare. automatiskt · klarat
- Citaten. Varje källa går att läsa, och varje citat står kvar på sin sida. automatiskt, mot källorna · klarat
- Läst mot källorna. En människa har läst kapitlet mot källorna, nyligen nog och mot styrdokumentet som det är nu. av en människa · klarat
- Läst som läsaren. Någon annan än den som skrev har läst kapitlet som läsaren, och inget har ändrats sedan. av en människa · 1 anmärkning kvar
- Bevakat. Kapitlet följer den senaste versionen av sitt styrdokument, och inget datum att kontrollera har passerat. automatiskt, mot källorna · klarat
Kontrollerna
Det här kontrollerar bygget i innehållet varje gång sajten byggs.
| Regel | Utfall |
|---|---|
| Källans rubrik finns och varje punkt citeras ordagrant ur källan. | uppfylld |
| Kapitlet följer den senaste versionen av sin källa. Vakten flyttar det själv när alla citat finns kvar ordagrant; annars väntar det på att någon skriver om citaten eller godkänner. | uppfylld |
| Kapitlet har lästs mot sina källor de senaste 2 åren. | uppfylld |
| Varje fråga pekar på ett avsnitt som finns i kapitlet. | uppfylld |
| Varje avsnitt har minst en övning. | uppfylld |
| Varje avsnitt har minst en fråga. | uppfylld |
| Varje begrepp som kapitlet förklarar har sitt belägg, källa och citat, i faktaunderlaget. | uppfylld |
| Läsbarheten (LIX) håller sig inom gränsen för läsaren. Kapitlets gräns står bland måtten på dess kvalitetssida. | uppfylld |
| Kapitlet har ett faktaunderlag, facts.md: påståendena texten bygger på, vart och ett med källa. | uppfylld |
| Ett tal skrivet med siffror i texten står i en mening som är markerad att bygga på ett påstående med samma tal, eller i ett räknat exempel. | uppfylld |
| Ett tal i orden i quiz och övningar finns i kapitlet eller i dess faktaunderlag. | uppfylld |
| Sidorna faktaunderlaget hänvisar till finns kvar. Faktavakten hämtar dem varje månad; bygget läser resultatet. | uppfylld |
| Varje källa i faktaunderlaget har ett kort ordagrant citat från sidan (:source: URL "citat"), så att vakten kan se om uppgiften finns kvar. | uppfylld |
| Varje citat i faktaunderlaget finns kvar ordagrant i den senaste versionen av sidan det hänvisar till. | uppfylld |
| Förklaringen förklarar: minst 30 tecken och inte bara rätt svar en gång till. | uppfylld |
| 3–7 avsnitt, inget avsnitt över 900 ord, kapitlet inom ordbudgeten för sin läsare, och i matematik har varje avsnitt en formel eller figur. | uppfylld |
| En förkortning i versaler skrivs ut första gången den används ("PCR står för …", "DNA (deoxiribonukleinsyra)"), om den inte redan är ett begrepp i grenen. | uppfylld |
| Varje avsnitt har ett mål: vad läsaren kan efteråt. Bara begrepp som behövs för målen införs. | uppfylld |
| Det ett avsnitt säger att det tar upp ("covers") är det texten faktiskt tar upp. | uppfylld |
| Grenen (eller en förälder) beskriver läsaren i "reader": ålder, vad som är känt, vad som inte får antas. | uppfylld |
| Kapitlet har lästs som grenens läsare av någon annan än den som skrev det ("readerReview"), och sedan dess har varken läsarbeskrivningen, målen och begreppen i kapitlen under "requires" eller mer än 10 % av kapitlets egna meningar (text, quiz, övningar) ändrats. | 1 anmärkning |
| Kapitlet har lästs mot den version av källan det följer, eller mot en version där de rubriker det citerar ur är likadana. | uppfylld |
| Datumen i faktaunderlaget då något ska kontrolleras har inte passerat. | uppfylld |
Bygget kontrollerar dessutom 36 saker i sidans form: figurer, formler, markeringar och länkar. Inga av dem har anmärkningar.
Måtten
| Mått | Gräns | Kapitlet |
|---|---|---|
| Läsbarhet (LIX) | högst 42 | 28 |
| Ord i kapitlet | högst 1800 | 801 |
| Avsnitt | 3–7 | 6 |
| Ord i längsta avsnittet | högst 900 | 174 |
| Ord i längsta stycket | högst 100 | 76 |
| Mål | ett per avsnitt | 6 |
| Quizfrågor | minst 8, alla avsnitt | 14 |
| Övningar | minst 8, alla avsnitt | 21 |
| Figurer | där texten beskriver något rumsligt | 0 |
| Begrepp som förklaras här | bara de målen behöver | 9 |
Bevakas
Uppgifter i faktaunderlaget som kan ändras, och när de ska kontrolleras:
- Nya kursplaner (tioårig grundskola) börjar gälla; kontrollera kapitlets kursplanscitat och årskursindelning. Riksdagsbeslutet kom 2026-06-04: "De nya läro- och kursplanerna införs hösten 2028 samtidigt som grundskolan blir tioårig." [source: https://www.skolverket.se/om-skolverket/nyheter-och-pressmeddelanden/nyheter/nyheter/2026-06-04-riksdagen-har-fattat-beslut-om-nya-laro--och-kursplaner]
- Försök hämta ne.se:s artiklar om *potens* (matematik) och *reella tal*/*reellt tal* igen — båda svarade med internt fel den här gången; lägg till som källa om de öppnat.
Historik
- Claims that their source did not support get sources that do
- Quotes that are on the page, word for word
- Skolan is Grundskolan (#17)