Arv och gener

I korthet

• Kursplanen. Ur Skolverkets centrala innehåll i biologi, årskurs 7–9. Vi jämför med Skolverkets kursplan varje månad, senast 2026-10-01.
• Faktaunderlaget. 93 påståenden med källa, bland annat från genome.gov, genteknik.se och socialstyrelsen.se. Faktavakten kontrollerade sidorna senast 2026-10-05.
• Läst mot källorna. Kapitlet är läst mot kursplanen och faktaunderlaget, senast 2026-09-15.
• Läst som läsaren. Ingen annan än skribenten har läst kapitlet som läsaren än.
• Kontrollerna. 18 av 23 kontroller av innehållet är uppfyllda.

Läsaren

Kapitlet är skrivet för den läsare som beskrivs för Grundskolan › Årskurs 9 › Biologi. Beskrivningen gäller alla kapitel där och används både när kapitlet skrivs och när det läses som läsaren:

En elev i nian, 15 år, som läser för att förstå inför ett prov eller för att hänga med på lektionen. Kan från åk 7–8: att kroppen är byggd av celler, att cellen har en kärna, att det finns arv och miljö, vad en art är, hur ett virus och en bakterie skiljer sig i stort. Har inte läst kemi om molekyler på djupet: enzym, protein och molekyl måste förklaras när de används. Läser hellre ett exempel än en definition, orkar ett stycke i taget, och tappar tråden när ett årtal eller ett mått inte behövs för poängen. Kan inte antas veta vad en förkortning står för.

Målen

1. Celler och kromosomer: Förklara hur celler, DNA och kromosomer hänger ihop
   Tar upp: DNA och arvsmassa i cellkärnan, kromosomen som ihoprullad DNA-molekyl, 46 kromosomer i 23 par, en kromosom från mamman och en från pappan, könskromosomerna XX och XY, kroppsceller med 46 och könsceller med 23 kromosomer, antalet kromosomer säger inget om hur avancerad en art är. Senare: livets uppkomst, utveckling och mångfald, evolutionens mekanismer, som det naturliga urvalet.
2. DNA och gener: Skriva den andra DNA-strängen och förklara vad en gen gör
   Tar upp: dubbelspiralen och de fyra kvävebaserna, basparning: A mot T, C mot G, sekvensen som informationen, genen som kodar för ett protein, proteiner, enzymer, aminosyror och kodon, icke-kodande DNA, skillnaden mellan DNA, gen och kromosom, Watson, Crick och Franklin. Senare: livets uppkomst, utveckling och mångfald, evolutionens mekanismer, som det naturliga urvalet.
3. Mitos och meios: Förklara skillnaden mellan mitos och meios
   Tar upp: DNA-kopiering före celldelningen, mitos ger två likadana celler med 46 kromosomer, meios ger könsceller med 23 kromosomer, varför antalet halveras, slumpen och överkorsning gör syskon olika, enäggstvillingar, könskromosomer från ägg och spermie. Senare: livets uppkomst, utveckling och mångfald, evolutionens mekanismer, som det naturliga urvalet.
4. Dominanta och recessiva anlag: Räkna ut ett barns anlag med ett korsningsschema
   Tar upp: allel, genotyp och fenotyp, homozygot och heterozygot, dominanta och recessiva alleler, Mendels ärtplantor och förhållandet 3 : 1, korsningsschema och sannolikhet vid varje graviditet, anlagsbärare, cystisk fibros, Huntingtons sjukdom, blodgrupper och rödgrön färgblindhet, polygena egenskaper. Senare: livets uppkomst, utveckling och mångfald, evolutionens mekanismer, som det naturliga urvalet.
5. Mutationer: Förklara vad en mutation är och vad den kan göra
   Tar upp: orsaker: fel vid DNA-kopieringen, mutagener och virus, punktmutation och kromosomavvikelse, Downs syndrom, neutrala, skadliga och gynnsamma mutationer, sicklecellsjukdom, mutationer i kroppsceller och könsceller, cancer, evolutionens råmaterial. Senare: livets uppkomst, utveckling och mångfald, evolutionens mekanismer, som det naturliga urvalet.
6. Arv och miljö: Förklara hur arv och miljö tillsammans formar en egenskap
   Tar upp: fenotypen som resultat av arv och miljö, blodgrupp, språk, längd och hudfärg på skalan, tvillingstudier och Tvillingregistret, genuttryck och epigenetik. Senare: livets uppkomst, utveckling och mångfald, evolutionens mekanismer, som det naturliga urvalet.

Kursplanen

Ur Skolverkets centrala innehåll i biologi, årskurs 7–9, Natur och miljö. De punkter kapitlet svarar mot, citerade ordagrant:

• Livets uppkomst, utveckling och mångfald samt evolutionens mekanismer. Arvsmassans egenskaper och förhållandet mellan arv och miljö.

Läs hela kursplanen hos Skolverket. Kursplan i biologi (Lgr22), SKOLFS 2010:37, ändrad genom 2022:8, Skolverkets version 14, senast ändrad 2024-02-09. Kapitlet följer vår version 1 av kursplanen, hämtad via Skolverkets öppna API 2026-09-15 och senast kontrollerad 2026-10-01. Kapitlet granskat mot källorna 2026-09-15.

Den version av kursplanen vi har läst

Varje version av källan som vi har läst sparas och ändras aldrig. Kapitlet följer den markerade; citaten ovan kontrolleras mot den.

Vår version	Hämtad	Skolverkets version	Ändrad av Skolverket
1	2026-09-15	14	2024-02-09	kapitlet följer denna

Kapitlet har följt samma version sedan det skrevs.

Faktaunderlaget

Faktaunderlaget har 93 påståenden med källa. 7 är märkta som förenkling för åldern och 2 som källkonflikter. 6 uppgifter gick inte att bekräfta och används inte i kapitlet.

Faktavakten hämtar varje sida underlaget hänvisar till en gång i månaden och sparar varje version. 71 av 161 hänvisningar har ett ordagrant citat från sidan; av de kontrollerade finns 70 av 71 kvar hos källan — resten ska slås upp igen. Senast kontrollerat 2026-10-05.

Hur många meningar i varje avsnitt som bygger på ett påstående i faktaunderlaget. Vad en mening utan påstående säger kontrolleras när kapitlet läses mot källorna.

• Celler och kromosomer: 7 av 14 meningar
• DNA och gener: 9 av 21 meningar
• Mitos och meios: 11 av 23 meningar
• Dominanta och recessiva anlag: 9 av 37 meningar
• Mutationer: 8 av 21 meningar
• Arv och miljö: 5 av 14 meningar

Varje mening bredvid sitt påstående och citat

I texten	Påståendet	Hos källan
En vuxen människa består av ungefär 37 biljoner celler, och det finns över 200 olika sorter: hudceller, muskelceller, nervceller, immunceller och många fler.	En vuxen människa består av ungefär 37 biljoner celler av över 200 olika sorter, och alla innehåller samma ärftliga information.	“består en vuxen människa av cirka 37 biljoner celler” genteknik.se
Det märkliga är att alla dessa celler bär på samma ärftliga information.	En vuxen människa består av ungefär 37 biljoner celler av över 200 olika sorter, och alla innehåller samma ärftliga information.	“består en vuxen människa av cirka 37 biljoner celler” genteknik.se
Mellan celldelningarna ligger DNA:t som långa trådar, men när cellen ska dela sig rullar trådarna ihop sig till tätare paket som går att se i mikroskop.	Mellan celldelningarna ligger arvsmassan som långa trådar, som rullar ihop sig till kromosomer när cellen delar sig; då syns de i mikroskop.	“När cellen ska delas rullar trådarna ihop sig till kromosomer.” 1177.se genome.gov
Människan har 46 kromosomer i sina kroppsceller, ordnade i 23 par.	Människans kroppsceller har 46 kromosomer i 23 par, och i varje par kommer en kromosom från mamman och en från pappan.	genteknik.se “En cell innehåller oftast 23 par kromosomer, alltså totalt 46 stycken. I varje par kommer den ena kromosomen från mamman, och den andra från pappan.” 1177.se
I varje par kommer den ena kromosomen från mamman och den andra från pappan.	Människans kroppsceller har 46 kromosomer i 23 par, och i varje par kommer en kromosom från mamman och en från pappan.	genteknik.se “En cell innehåller oftast 23 par kromosomer, alltså totalt 46 stycken. I varje par kommer den ena kromosomen från mamman, och den andra från pappan.” 1177.se
De två kromosomerna i ett par bär samma gener, alltså samma uppsättning ärftliga instruktioner, men kan ha olika varianter av dem.	De två kromosomerna i ett par bär samma gener, men kan ha olika varianter av dem.	“Att kromosomer är homologa betyder att de har samma form, storlek och samma gener.” genteknik.se
22 av paren ser likadana ut hos kvinnor och män och numreras efter storlek, med kromosom 1 som den största.	22 av de 23 kromosomparen är likadana hos kvinnor och män och numreras efter storlek; kromosom 1 är störst med omkring 2 800 gener, och kromosom 22 är en av de minsta med omkring 750.	genome.gov
kvinnor har XX (två X-kromosomer) och män har XY (en X och en Y)	Kvinnor har två X-kromosomer (XX) och män en X och en Y (XY).	“Hos kvinnor är båda könskromosomerna lika och kallas för X-kromosomer. Män har en X-kromosom och en Y-kromosom.” 1177.se genome.gov
Kroppsceller har den dubbla uppsättningen, 46.	Människans kroppsceller har 46 kromosomer i 23 par, och i varje par kommer en kromosom från mamman och en från pappan.	genteknik.se “En cell innehåller oftast 23 par kromosomer, alltså totalt 46 stycken. I varje par kommer den ena kromosomen från mamman, och den andra från pappan.” 1177.se
har bara en kromosom av varje sort, alltså 23	Ägg och spermier har 23 kromosomer var, en av varje sort, och vid befruktningen förenas de till en cell med 23 + 23 = 46 kromosomer.	“en fullständig kromosomuppsättning, 23 par, alltså 46 stycken sammanlagt” 1177.se genome.gov
Vid befruktningen förenas ett ägg och en spermie, och det nya barnets första cell får 23 + 23 = 46 kromosomer.	Ägg och spermier har 23 kromosomer var, en av varje sort, och vid befruktningen förenas de till en cell med 23 + 23 = 46 kromosomer.	“en fullständig kromosomuppsättning, 23 par, alltså 46 stycken sammanlagt” 1177.se genome.gov
Hunden har 78 kromosomer, hästen 64, musen 40, vetet 42 och bananflugan 8.	Hunden har 78 kromosomer (39 par), hästen 64, musen 40, vetet 42 och bananflugan 8; antalet säger inget om hur avancerad arten är.	“2n = 78” pmc.ncbi.nlm.nih.gov “78 kromosomer (39 kromosompar)” genteknik.se en.wikipedia.org en.wikipedia.org
DNA är en förkortning av deoxiribonukleinsyra.	DNA står för deoxiribonukleinsyra och består av två strängar som är tvinnade runt varandra, med en form som påminner om en repstege (dubbelspiral).	“två strängar av nukleinsyror som är tvinnade runt varandra” genteknik.se
Molekylen består av två strängar som är tvinnade runt varandra, ungefär som en vriden repstege.	DNA står för deoxiribonukleinsyra och består av två strängar som är tvinnade runt varandra, med en form som påminner om en repstege (dubbelspiral).	“två strängar av nukleinsyror som är tvinnade runt varandra” genteknik.se
Baserna sitter alltid ihop parvis efter en fast regel: A sitter alltid mot T, och C alltid mot G.	I DNA sitter A alltid mot T och C alltid mot G, och det är basparningen som gör att DNA kan kopieras.	genteknik.se genome.gov
Basparningen är förklaringen till att DNA kan kopieras.	I DNA sitter A alltid mot T och C alltid mot G, och det är basparningen som gör att DNA kan kopieras.	genteknik.se genome.gov
Människans arvsmassa innehåller ungefär 3 miljarder baspar	Människans arvsmassa innehåller ungefär 3 miljarder baspar.	“a complete copy of the approximately 3 billion DNA base pairs” genome.gov “så har vi människor drygt 6 miljarder baspar i våra somatiska diploida celler, och hälften så mycket DNA i en haploid cell” genteknik.se
två slumpvis valda människor har 99,9 procent av sekvensen gemensam	Två slumpvis valda människor har 99,9 procent av DNA-sekvensen gemensam.	genome.gov
De bygger upp muskler, och proteinet hemoglobin bär syre i de röda blodkropparna.	Proteiner bygger till exempel upp muskler, och proteinet hemoglobin bär syre i de röda blodkropparna.	“Proteins are large, complex molecules that play many important roles in the body.” genome.gov socialstyrelsen.se
Ett protein är en kedja av aminosyror, och det finns 20 sorters aminosyror.	Ett protein är en kedja av aminosyror, och det finns 20 sorters aminosyror; cellen läser genen tre baser i taget, och varje kodon motsvarar en aminosyra.	genteknik.se
Människan har ungefär 20 000 gener.	Människan har ungefär 20 000 gener.	“approximately 20,000 protein-coding genes” genome.gov “alla tre arter har ungefär 20 000 protein-kodande gener” genteknik.se
Det låter mycket, men generna utgör bara ungefär 1,5 procent av allt DNA.	Generna utgör bara ungefär 1,5 procent av människans DNA; resten, det icke-kodande DNA:t, kallades länge skräp-DNA men har viktiga uppgifter, bland annat att styra vilka gener som är aktiva.	“only 1.5% of the entire human genome” genome.gov “Hos oss människor utgörs ungefär 1,5 procent av allt DNA i genomet av gener.” genteknik.se
Men det har visat sig ha viktiga uppgifter, bland annat att styra vilka gener som ska vara aktiva.	Generna utgör bara ungefär 1,5 procent av människans DNA; resten, det icke-kodande DNA:t, kallades länge skräp-DNA men har viktiga uppgifter, bland annat att styra vilka gener som är aktiva.	“only 1.5% of the entire human genome” genome.gov “Hos oss människor utgörs ungefär 1,5 procent av allt DNA i genomet av gener.” genteknik.se
Antalet gener säger inte heller något om hur avancerad en art är: en potatis har omkring 40 000 gener, dubbelt så många som vi.	En potatis har ungefär 40 000 gener, dubbelt så många som människan; antalet gener säger inget om hur avancerad en art är.	“en människa har ungefär 20 000 gener och en potatis 40 000” genteknik.se
James Watson och Francis Crick publicerade modellen av dubbelspiralen 1953.	James Watson och Francis Crick publicerade modellen av DNA:s dubbelspiral i tidskriften Nature 1953.	en.wikipedia.org
De byggde på röntgenbilder av DNA som tagits vid King's College i London, framför allt av Rosalind Franklin och hennes doktorand Raymond Gosling, och av Maurice Wilkins.	Watson och Crick byggde på röntgenbilder av DNA från King's College i London, tagna av Rosalind Franklin och hennes doktorand Raymond Gosling och av Maurice Wilkins.	en.wikipedia.org en.wikipedia.org
Franklins bild "Photo 51" från 1952 visade att DNA är en spiral.	Franklins röntgenbild "Photo 51" från 1952 visade att DNA är en spiral. Franklin dog 1958, 37 år gammal, och Nobelpriset delas inte ut postumt.	en.wikipedia.org
Nobelpriset för upptäckten gick 1962 till Crick, Watson och Wilkins.	Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1962 gick till Francis Crick, James Watson och Maurice Wilkins för upptäckten av DNA:s struktur.	nobelprize.org
Franklin hade dött 1958, bara 37 år gammal, och Nobelpriset delas inte ut till personer som inte längre lever.	Franklins röntgenbild "Photo 51" från 1952 visade att DNA är en spiral. Franklin dog 1958, 37 år gammal, och Nobelpriset delas inte ut postumt.	en.wikipedia.org
Före varje celldelning kopieras därför allt DNA i cellen.	Före varje celldelning kopieras allt DNA i cellen: strängen öppnas som ett blixtlås och mot varje gammal sträng byggs en ny med hjälp av basparningen, med mycket hög noggrannhet.	“Den dubbla DNA-strängen öppnas ungefär som ett blixtlås” genteknik.se genome.gov
Den dubbla strängen öppnas ungefär som ett blixtlås, och mot varje gammal sträng byggs en ny med hjälp av basparningen.	Före varje celldelning kopieras allt DNA i cellen: strängen öppnas som ett blixtlås och mot varje gammal sträng byggs en ny med hjälp av basparningen, med mycket hög noggrannhet.	“Den dubbla DNA-strängen öppnas ungefär som ett blixtlås” genteknik.se genome.gov
Alla baspar kopieras, med mycket få fel.	Före varje celldelning kopieras allt DNA i cellen: strängen öppnas som ett blixtlås och mot varje gammal sträng byggs en ny med hjälp av basparningen, med mycket hög noggrannhet.	“Den dubbla DNA-strängen öppnas ungefär som ett blixtlås” genteknik.se genome.gov
En cell med 46 kromosomer delar sig i två celler som båda har 46 kromosomer och samma arvsmassa som den ursprungliga cellen.	Vid mitos delar sig en cell med 46 kromosomer i två celler som båda har 46 kromosomer och samma arvsmassa.	“Den celldelningsprocess som leder till nybildandet av somatiska celler (kroppsceller).” genteknik.se genome.gov
Celldelningen är noga reglerad och styrs av gener.	Celldelningen är noga reglerad och styrs av gener.	“är noga reglerad och styrs av gener” 1177.se
Den kallas också reduktionsdelning, eftersom kromosomantalet reduceras, det vill säga minskas.	Meios, eller reduktionsdelning, är celldelningen som bildar könsceller. Hos människan sker den i äggstockar och testiklar i två delningar i följd, och en cell med 46 kromosomer blir könsceller med 23.	“Den celldelning som sker när könsceller (ägg och spermier) eller sporer bildas.” genteknik.se genteknik.se genome.gov
Den sker i äggstockar och testiklar och består av två delningar i följd.	Meios, eller reduktionsdelning, är celldelningen som bildar könsceller. Hos människan sker den i äggstockar och testiklar i två delningar i följd, och en cell med 46 kromosomer blir könsceller med 23.	“Den celldelning som sker när könsceller (ägg och spermier) eller sporer bildas.” genteknik.se genteknik.se genome.gov
Utgångspunkten är en cell med 46 kromosomer, och resultatet är könsceller med 23 kromosomer, en av varje sort.	Meios, eller reduktionsdelning, är celldelningen som bildar könsceller. Hos människan sker den i äggstockar och testiklar i två delningar i följd, och en cell med 46 kromosomer blir könsceller med 23.	“Den celldelning som sker när könsceller (ägg och spermier) eller sporer bildas.” genteknik.se genteknik.se genome.gov
Med 23 i varje könscell blir det 46 igen, precis som hos föräldrarna.	Ägg och spermier har 23 kromosomer var, en av varje sort, och vid befruktningen förenas de till en cell med 23 + 23 = 46 kromosomer.	“en fullständig kromosomuppsättning, 23 par, alltså 46 stycken sammanlagt” 1177.se genome.gov
För det första avgör slumpen i vart och ett av de 23 paren vilken kromosom som hamnar i könscellen: den som personen fick från sin mamma eller den från sin pappa.	Slumpen avgör i vart och ett av de 23 kromosomparen vilken kromosom, mammans eller pappans, som hamnar i en viss könscell.	genteknik.se
För det andra byter de två kromosomerna i ett par bitar av DNA med varandra innan de skiljs åt.	När könscellerna bildas byter de två kromosomerna i ett par bitar av DNA med varandra.	genome.gov genteknik.se
Enäggstvillingar är undantaget: de kommer från ett enda befruktat ägg som delat sig i två, och har därför samma arvsmassa.	Enäggstvillingar kommer från ett befruktat ägg som delat sig i två och har samma arvsmassa.	genome.gov
Möts ägget och en X-spermie blir det XX, som flickor oftast har, och med en Y-spermie XY, som pojkar oftast har.	Ägget har alltid en X-kromosom och spermien en X eller en Y. Ägg och X-spermie ger XX, som hos flickor, och ägg och Y-spermie ger XY, som hos pojkar.	sv.wikipedia.org
mitos ger kopior, och en cell med 46 blir två celler med 46	Vid mitos delar sig en cell med 46 kromosomer i två celler som båda har 46 kromosomer och samma arvsmassa.	“Den celldelningsprocess som leder till nybildandet av somatiska celler (kroppsceller).” genteknik.se genome.gov
Meios ger könsceller, och en cell med 46 blir könsceller med 23.	Meios, eller reduktionsdelning, är celldelningen som bildar könsceller. Hos människan sker den i äggstockar och testiklar i två delningar i följd, och en cell med 46 kromosomer blir könsceller med 23.	“Den celldelning som sker när könsceller (ägg och spermier) eller sporer bildas.” genteknik.se genteknik.se genome.gov
Vid en recessiv sjukdom är anlagsbäraren själv frisk, men kan föra sjukdomsallelen vidare till sina barn.	En anlagsbärare av en recessiv sjukdom är själv frisk men kan föra sjukdomsallelen vidare, och de flesta anlagsbärare vet inte om att de är det.	“Most often, people don't know that they are carriers.” genome.gov socialstyrelsen.se
När två anlagsbärare av samma recessiva sjukdom får barn är sannolikheten vid varje graviditet 25 procent att barnet får sjukdomen (aa), 50 procent att barnet blir frisk anlagsbärare (Aa) och 25 procent att barnet inte får anlaget alls (AA).	När två anlagsbärare av samma recessiva sjukdom får barn är sannolikheten vid varje graviditet 25 procent för sjukdomen, 50 procent för frisk anlagsbärare och 25 procent för inget anlag.	“Sannolikheten att barnet får en sjukdomsorsakande genvariant i enkel uppsättning är 50 procent” socialstyrelsen.se “Sannolikheten är densamma vid varje graviditet med samma föräldrar” socialstyrelsen.se “There's a 25% chance of this happening with every pregnancy.” genome.gov
Sjukdomen orsakas av förändringar i en enda gen, och proteinet som genen kodar för styr transporten av salt och vatten genom cellernas membran.	Cystisk fibros är recessiv och orsakas av förändringar i genen CFTR, vars protein styr transporten av salt och vatten genom cellmembranet; slemmet i lungor och matsmältning blir segt, vilket ger andningsbesvär och återkommande lunginfektioner. I Sverige föds 15–20 barn med sjukdomen varje år.	“Cystisk fibros orsakas av förändringar (sjukdomsorsakande varianter) i genen CFTR” socialstyrelsen.se “har betydelse för salt- och vattentransporten över cellmembranet” socialstyrelsen.se “Detta leder till andningsbesvär, infektioner i lungorna och svårighet att tillgodogöra sig maten” socialstyrelsen.se “Det föds 15-20 barn med cystisk fibros i Sverige varje år” socialstyrelsen.se “lösa upp och få bort det sega slemmet från lungorna” 1177.se “the disorder is inherited as an autosomal recessive trait” genome.gov
När proteinet inte fungerar blir slemmet i lungor och matsmältning segt, vilket ger andningsbesvär och återkommande lunginfektioner.	Cystisk fibros är recessiv och orsakas av förändringar i genen CFTR, vars protein styr transporten av salt och vatten genom cellmembranet; slemmet i lungor och matsmältning blir segt, vilket ger andningsbesvär och återkommande lunginfektioner. I Sverige föds 15–20 barn med sjukdomen varje år.	“Cystisk fibros orsakas av förändringar (sjukdomsorsakande varianter) i genen CFTR” socialstyrelsen.se “har betydelse för salt- och vattentransporten över cellmembranet” socialstyrelsen.se “Detta leder till andningsbesvär, infektioner i lungorna och svårighet att tillgodogöra sig maten” socialstyrelsen.se “Det föds 15-20 barn med cystisk fibros i Sverige varje år” socialstyrelsen.se “lösa upp och få bort det sega slemmet från lungorna” 1177.se “the disorder is inherited as an autosomal recessive trait” genome.gov
I Sverige föds 15–20 barn med cystisk fibros varje år.	Cystisk fibros är recessiv och orsakas av förändringar i genen CFTR, vars protein styr transporten av salt och vatten genom cellmembranet; slemmet i lungor och matsmältning blir segt, vilket ger andningsbesvär och återkommande lunginfektioner. I Sverige föds 15–20 barn med sjukdomen varje år.	“Cystisk fibros orsakas av förändringar (sjukdomsorsakande varianter) i genen CFTR” socialstyrelsen.se “har betydelse för salt- och vattentransporten över cellmembranet” socialstyrelsen.se “Detta leder till andningsbesvär, infektioner i lungorna och svårighet att tillgodogöra sig maten” socialstyrelsen.se “Det föds 15-20 barn med cystisk fibros i Sverige varje år” socialstyrelsen.se “lösa upp och få bort det sega slemmet från lungorna” 1177.se “the disorder is inherited as an autosomal recessive trait” genome.gov
Föräldrarna är oftast friska anlagsbärare, och de flesta anlagsbärare vet inte om att de är det.	En anlagsbärare av en recessiv sjukdom är själv frisk men kan föra sjukdomsallelen vidare, och de flesta anlagsbärare vet inte om att de är det.	“Most often, people don't know that they are carriers.” genome.gov socialstyrelsen.se
Det räcker med en enda kopia av sjukdomsallelen för att få sjukdomen, oavsett vad den andra kopian säger.	Huntingtons sjukdom är dominant: en kopia av sjukdomsallelen räcker, så varje barn till en förälder med sjukdomen har 50 procents risk. Sjukdomen bryter ner nervceller i hjärnan och bryter vanligen ut i 30–50-årsåldern. Ungefär 10 per 100 000 i Sverige har den.	socialstyrelsen.se genome.gov “räcker det med att den sjukdomsorsakande varianten finns i en av de två genkopiorna för att sjukdomen” socialstyrelsen.se
Varje barn till en förälder med Huntingtons sjukdom har därför 50 procents risk att få sjukdomen.	Huntingtons sjukdom är dominant: en kopia av sjukdomsallelen räcker, så varje barn till en förälder med sjukdomen har 50 procents risk. Sjukdomen bryter ner nervceller i hjärnan och bryter vanligen ut i 30–50-årsåldern. Ungefär 10 per 100 000 i Sverige har den.	socialstyrelsen.se genome.gov “räcker det med att den sjukdomsorsakande varianten finns i en av de två genkopiorna för att sjukdomen” socialstyrelsen.se
Sjukdomen bryter ner nervceller i hjärnan och bryter vanligen ut i 30–50-årsåldern.	Huntingtons sjukdom är dominant: en kopia av sjukdomsallelen räcker, så varje barn till en förälder med sjukdomen har 50 procents risk. Sjukdomen bryter ner nervceller i hjärnan och bryter vanligen ut i 30–50-årsåldern. Ungefär 10 per 100 000 i Sverige har den.	socialstyrelsen.se genome.gov “räcker det med att den sjukdomsorsakande varianten finns i en av de två genkopiorna för att sjukdomen” socialstyrelsen.se
Ungefär 10 per 100 000 har den i Sverige.	Huntingtons sjukdom är dominant: en kopia av sjukdomsallelen räcker, så varje barn till en förälder med sjukdomen har 50 procents risk. Sjukdomen bryter ner nervceller i hjärnan och bryter vanligen ut i 30–50-årsåldern. Ungefär 10 per 100 000 i Sverige har den.	socialstyrelsen.se genome.gov “räcker det med att den sjukdomsorsakande varianten finns i en av de två genkopiorna för att sjukdomen” socialstyrelsen.se
Blodgruppen i AB0-systemet (uppkallat efter allelerna) styrs av en gen med tre alleler: A, B och 0.	Blodgruppen i AB0-systemet styrs av en gen med tre alleler, A, B och 0. A och B är dominanta över 0 men inte över varandra, och blodgrupp 0 får bara den som fått 0-allelen från båda föräldrarna.	ncbi.nlm.nih.gov geblod.nu
A och B är båda dominanta över 0, men ingen av dem dominerar över den andra.	Blodgruppen i AB0-systemet styrs av en gen med tre alleler, A, B och 0. A och B är dominanta över 0 men inte över varandra, och blodgrupp 0 får bara den som fått 0-allelen från båda föräldrarna.	ncbi.nlm.nih.gov geblod.nu
Enda sättet att få blodgrupp 0 är att få 0-allelen från båda föräldrarna.	Blodgruppen i AB0-systemet styrs av en gen med tre alleler, A, B och 0. A och B är dominanta över 0 men inte över varandra, och blodgrupp 0 får bara den som fått 0-allelen från båda föräldrarna.	ncbi.nlm.nih.gov geblod.nu
I Sverige är blodgrupp A vanligast, följd av 0; AB och B är ovanligare.	I Sverige är blodgrupp A vanligast, följd av 0, medan AB och B är ovanligare. Sverige skriver blodgrupp 0 med siffran 0, många andra länder med bokstaven O.	“Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.” 1177.se
I Sverige skrivs blodgruppen med siffran 0, i många andra länder med bokstaven O.	I Sverige är blodgrupp A vanligast, följd av 0, medan AB och B är ovanligare. Sverige skriver blodgrupp 0 med siffran 0, många andra länder med bokstaven O.	“Blodgrupperna AB och B är ganska ovanliga.” 1177.se
Rödgrön färgblindhet är recessiv, men generna ligger på X-kromosomen.	Rödgrön färgblindhet är recessiv och generna ligger på X-kromosomen. Ungefär 1 av 12 män (8 procent) och 1 av 200 kvinnor har den, och en far kan inte föra anlaget till sina söner.	“fathers cannot pass X-linked traits to their sons.” medlineplus.gov “About 1 in 12 men have color vision deficiency” nei.nih.gov 1177.se
Därför har ungefär 1 av 12 män (8 procent) rödgrön färgblindhet, men bara 1 av 200 kvinnor.	Rödgrön färgblindhet är recessiv och generna ligger på X-kromosomen. Ungefär 1 av 12 män (8 procent) och 1 av 200 kvinnor har den, och en far kan inte föra anlaget till sina söner.	“fathers cannot pass X-linked traits to their sons.” medlineplus.gov “About 1 in 12 men have color vision deficiency” nei.nih.gov 1177.se
En far kan inte föra anlaget till sina söner, för söner får hans Y-kromosom, inte hans X.	Rödgrön färgblindhet är recessiv och generna ligger på X-kromosomen. Ungefär 1 av 12 män (8 procent) och 1 av 200 kvinnor har den, och en far kan inte föra anlaget till sina söner.	“fathers cannot pass X-linked traits to their sons.” medlineplus.gov “About 1 in 12 men have color vision deficiency” nei.nih.gov 1177.se
Blödarsjuka ärvs på samma sätt.	Blödarsjuka ärvs X-bundet recessivt, på samma sätt som rödgrön färgblindhet.	socialstyrelsen.se medlineplus.gov
Många egenskaper som ibland används som skolexempel, som ögonfärg, förmågan att rulla tungan och fasta eller fria örsnibbar, styrs inte av en enda gen med en dominant och en recessiv allel.	Ögonfärg, förmågan att rulla tungan och fasta eller fria örsnibbar styrs inte av en enda gen med en dominant och en recessiv allel, trots att de ofta används som skolexempel.	udel.edu udel.edu “does not fit the simple one-locus, two-allele myth” udel.edu pbs.org
Ögonfärgen påverkas av minst tio gener, och två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn.	Ögonfärgen påverkas av minst tio gener (två huvudgener och minst åtta till), och två blåögda föräldrar kan få ett brunögt barn.	medlineplus.gov “Eye color is not an example of a simple genetic trait” udel.edu
Över 700 genvarianter är kopplade till hur lång man blir.	Ungefär 80 procent av skillnaderna i längd beror på ärvda genvarianter, och över 700 genvarianter är kopplade till längd. Resten beror på miljön, som mammans näring under graviditeten, barnets kost, sjukdomar och tillgång till vård; barn till invandrare som får bättre mat och vård blir längre än föräldrarna.	medlineplus.gov
Mutationer uppstår hela tiden i våra celler, men nästan ingen av dem påverkar hälsan, för cellerna har effektiva system som hittar och reparerar fel.	Mutationer uppstår hela tiden i våra celler, men nästan ingen påverkar hälsan, eftersom cellerna har effektiva reparationssystem.	“Mutations are happening in our cells all the time, but almost none of these affect our health” genome.gov
Exempel är ultraviolett strålning från solen, joniserande strålning, alltså kraftig strålning som röntgen och radioaktivitet, och vissa kemiska ämnen, till exempel i tobaksrök.	Mutationer orsakas av fel vid DNA-kopieringen före en celldelning, av mutagener som UV-strålning, joniserande strålning (röntgen, radioaktivitet) och vissa kemiska ämnen, till exempel i tobaksrök, och av vissa virus.	“Ibland uppstår det fel vid kopieringen och när cellen inte lyckas laga felet uppstår en mutation” genteknik.se “Det finns också en viss typ av virus som kan orsaka mutationer” genteknik.se “Examples of mutagens include tobacco products, radioactive substances, x-rays, ultraviolet radiation and a wide variety of chemicals” genome.gov “These changes come from random errors in copying DNA as the cell divides or from environmental exposures, like cigarette smoke or even sunshine.” genome.gov
Även vissa virus kan orsaka mutationer.	Mutationer orsakas av fel vid DNA-kopieringen före en celldelning, av mutagener som UV-strålning, joniserande strålning (röntgen, radioaktivitet) och vissa kemiska ämnen, till exempel i tobaksrök, och av vissa virus.	“Ibland uppstår det fel vid kopieringen och när cellen inte lyckas laga felet uppstår en mutation” genteknik.se “Det finns också en viss typ av virus som kan orsaka mutationer” genteknik.se “Examples of mutagens include tobacco products, radioactive substances, x-rays, ultraviolet radiation and a wide variety of chemicals” genome.gov “These changes come from random errors in copying DNA as the cell divides or from environmental exposures, like cigarette smoke or even sunshine.” genome.gov
UV-strålning skadar DNA i hudcellerna och beräknas orsaka 80–90 procent av all hudcancer.	UV-strålning skadar DNA i hudcellerna och beräknas orsaka 80–90 procent av all hudcancer. Omkring 70 000 personer i Sverige drabbas av hudcancer varje år.	stralsakerhetsmyndigheten.se stralsakerhetsmyndigheten.se
Omkring 70 000 personer i Sverige drabbas av hudcancer varje år.	UV-strålning skadar DNA i hudcellerna och beräknas orsaka 80–90 procent av all hudcancer. Omkring 70 000 personer i Sverige drabbas av hudcancer varje år.	stralsakerhetsmyndigheten.se stralsakerhetsmyndigheten.se
I större mutationer försvinner en hel bit DNA, eller så kopieras den, vänds eller flyttas till en annan kromosom.	Utöver punktmutationer kan en bit DNA försvinna, kopieras, vändas eller flyttas till en annan kromosom, och vid kromosomavvikelser saknas en hel kromosom eller finns extra.	genteknik.se
Downs syndrom beror på att det finns en extra kromosom 21, så att personen har tre i stället för två och sammanlagt 47 kromosomer.	Vid Downs syndrom, trisomi 21, finns en extra kromosom 21, alltså 47 kromosomer. Det uppstår oftast när kromosomerna fördelas fel när könscellerna bildas. Drygt 100 barn föds med Downs syndrom i Sverige varje år, och sannolikheten ökar med mammans ålder men även unga kan få ett barn med syndromet.	“Downs syndrom kallas därför också för Trisomi 21.” 1177.se socialstyrelsen.se medlineplus.gov
Det kallas därför också trisomi 21.	Vid Downs syndrom, trisomi 21, finns en extra kromosom 21, alltså 47 kromosomer. Det uppstår oftast när kromosomerna fördelas fel när könscellerna bildas. Drygt 100 barn föds med Downs syndrom i Sverige varje år, och sannolikheten ökar med mammans ålder men även unga kan få ett barn med syndromet.	“Downs syndrom kallas därför också för Trisomi 21.” 1177.se socialstyrelsen.se medlineplus.gov
Downs syndrom uppstår oftast genom att kromosomerna fördelas fel när könscellerna bildas, så att ett ägg eller en spermie får två kopior av kromosom 21.	Vid Downs syndrom, trisomi 21, finns en extra kromosom 21, alltså 47 kromosomer. Det uppstår oftast när kromosomerna fördelas fel när könscellerna bildas. Drygt 100 barn föds med Downs syndrom i Sverige varje år, och sannolikheten ökar med mammans ålder men även unga kan få ett barn med syndromet.	“Downs syndrom kallas därför också för Trisomi 21.” 1177.se socialstyrelsen.se medlineplus.gov
Drygt 100 barn föds med Downs syndrom i Sverige varje år.	Vid Downs syndrom, trisomi 21, finns en extra kromosom 21, alltså 47 kromosomer. Det uppstår oftast när kromosomerna fördelas fel när könscellerna bildas. Drygt 100 barn föds med Downs syndrom i Sverige varje år, och sannolikheten ökar med mammans ålder men även unga kan få ett barn med syndromet.	“Downs syndrom kallas därför också för Trisomi 21.” 1177.se socialstyrelsen.se medlineplus.gov
Sannolikheten ökar med mammans ålder, men även unga kan få ett barn med Downs syndrom.	Vid Downs syndrom, trisomi 21, finns en extra kromosom 21, alltså 47 kromosomer. Det uppstår oftast när kromosomerna fördelas fel när könscellerna bildas. Drygt 100 barn föds med Downs syndrom i Sverige varje år, och sannolikheten ökar med mammans ålder men även unga kan få ett barn med syndromet.	“Downs syndrom kallas därför också för Trisomi 21.” 1177.se socialstyrelsen.se medlineplus.gov
Om proteinets aminosyror ändras kan det sluta fungera.	De flesta mutationer är neutrala, eftersom de hamnar i icke-kodande DNA eller inte ändrar aminosyran. Om proteinets aminosyror ändras kan det sluta fungera. Gynnsamma mutationer kan genom naturligt urval bli vanligare, till exempel fjällrävens vita vinterpäls.	genteknik.se
En mutation som ger en fördel kan genom det naturliga urvalet, som kapitlet om evolution handlar om, bli vanligare i en art.	De flesta mutationer är neutrala, eftersom de hamnar i icke-kodande DNA eller inte ändrar aminosyran. Om proteinets aminosyror ändras kan det sluta fungera. Gynnsamma mutationer kan genom naturligt urval bli vanligare, till exempel fjällrävens vita vinterpäls.	genteknik.se
Fjällrävens vita vinterpäls är ett exempel.	De flesta mutationer är neutrala, eftersom de hamnar i icke-kodande DNA eller inte ändrar aminosyran. Om proteinets aminosyror ändras kan det sluta fungera. Gynnsamma mutationer kan genom naturligt urval bli vanligare, till exempel fjällrävens vita vinterpäls.	genteknik.se
Cancer uppstår så: när generna som styr celldelningen skadas kan de inte längre hålla cellen i schack, och den börjar dela sig okontrollerat.	Cancer kan uppstå när generna som styr celldelningen skadas, så att cellen börjar dela sig okontrollerat.	“kan de inte längre styra över cellen. Då kan cancer utvecklas.” 1177.se
En mutation i en könscell följer med till barnet och finns då i alla barnets celler.	En mutation i en kroppscell finns bara i den cellen och dess dotterceller och ärvs inte, men kan skada individen. En mutation i en könscell kan ärvas av barnet och finns då i alla barnets celler.	“most mutations occur in somatic cells like muscle cells or skin cells and can only affect the cell where the mutation occurred” genome.gov genome.gov
Bara sådana mutationer förs vidare till nästa generation, och bara de bidrar till artens genetiska variation.	Bara mutationer i könsceller förs vidare och bidrar till artens genetiska variation, och mutationer är råmaterialet för evolutionen.	“genetisk variation och är själva bränslet till evolutionen” genteknik.se
Det är därför mutationer kallas evolutionens råmaterial: utan nya varianter finns det inget för det naturliga urvalet att välja mellan.	Bara mutationer i könsceller förs vidare och bidrar till artens genetiska variation, och mutationer är råmaterialet för evolutionen.	“genetisk variation och är själva bränslet till evolutionen” genteknik.se
Fenotypen, det man kan se och mäta hos en person, är alltid resultatet av både arv, det vill säga generna, och miljö, det vill säga allt annat: kost, motion, sjukdomar, solljus, uppväxt.	Fenotypen är resultatet av både generna och miljön, till exempel kost och motion, och för många egenskaper väger miljön lika tungt som generna eller tyngre.	“phenotypes are equally, or even sometimes more greatly influenced by environmental effects than genetic effects” genome.gov
För många egenskaper väger miljön lika tungt som generna, eller tyngre.	Fenotypen är resultatet av både generna och miljön, till exempel kost och motion, och för många egenskaper väger miljön lika tungt som generna eller tyngre.	“phenotypes are equally, or even sometimes more greatly influenced by environmental effects than genetic effects” genome.gov
Enäggstvillingar har samma arvsmassa, medan tvåäggstvillingar kommer från två ägg och två spermier och i genomsnitt delar hälften av sina genvarianter, som vanliga syskon.	Enäggstvillingar har samma arvsmassa; tvåäggstvillingar kommer från två ägg och två spermier och delar i genomsnitt hälften av sina genvarianter. Har enäggstvillingar oftare än tvåäggstvillingar samma egenskap talar det för att generna spelar stor roll.	genome.gov
Om enäggstvillingar oftare än tvåäggstvillingar har samma egenskap eller sjukdom talar det för att generna spelar stor roll.	Enäggstvillingar har samma arvsmassa; tvåäggstvillingar kommer från två ägg och två spermier och delar i genomsnitt hälften av sina genvarianter. Har enäggstvillingar oftare än tvåäggstvillingar samma egenskap talar det för att generna spelar stor roll.	genome.gov
Svenska Tvillingregistret vid Karolinska Institutet är världens största tvillingregister, med omkring 87 000 tvillingpar.	Svenska Tvillingregistret vid Karolinska Institutet är världens största tvillingregister, med omkring 87 000 tvillingpar, och används bland annat för att studera allergi, cancer och demens.	“The Swedish Twin Registry, managed by Karolinska Institutet is the largest of its kind” ki.se “contains information about some 87 000 twin pairs” ki.se “public health issues such as allergies, cancer, dementia and cardiovascular disease” ki.se “of whom 86,199 pairs have zygosity determined by DNA” news.ki.se
Där studeras bland annat allergi, cancer och demens.	Svenska Tvillingregistret vid Karolinska Institutet är världens största tvillingregister, med omkring 87 000 tvillingpar, och används bland annat för att studera allergi, cancer och demens.	“The Swedish Twin Registry, managed by Karolinska Institutet is the largest of its kind” ki.se “contains information about some 87 000 twin pairs” ki.se “public health issues such as allergies, cancer, dementia and cardiovascular disease” ki.se “of whom 86,199 pairs have zygosity determined by DNA” news.ki.se
det styrs bland annat av kemiska märken på DNA:t som kan sätta på en gen eller stänga av den utan att ändra själva sekvensen	Kemiska märken på DNA:t kan slå på eller stänga av gener utan att ändra sekvensen, och kost, stress och annat i miljön kan påverka märkena.	“a field of study focused on changes in DNA that do not involve alterations to the underlying sequence” genome.gov genteknik.se lakartidningen.se
Kost, stress och annat i miljön kan påverka märkena, och därmed hur generna används.	Kemiska märken på DNA:t kan slå på eller stänga av gener utan att ändra sekvensen, och kost, stress och annat i miljön kan påverka märkena.	“a field of study focused on changes in DNA that do not involve alterations to the underlying sequence” genome.gov genteknik.se lakartidningen.se

Källorna: varje påstående i kapitlet med sin källa →

Kvalitetskedjan

Varje kapitel går igenom samma kontroller, de billigaste först: det bygget ser, det vakterna hämtar, det en människa läser. Så här långt har det här kapitlet kommit.

1. Styrdokumentet. Punkterna kapitlet svarar mot är ordagranna citat ur styrdokumentet, i en version vi sparar. automatiskt · klarat
2. Bygget. Varje påstående, tal, begrepp och fråga hänger ihop, och texten håller sig inom gränserna för sin läsare. automatiskt · 13 anmärkningar kvar
3. Citaten. Varje källa går att läsa, och varje citat står kvar på sin sida. automatiskt, mot källorna · 2 anmärkningar kvar
4. Läst mot källorna. En människa har läst kapitlet mot källorna, nyligen nog och mot styrdokumentet som det är nu. av en människa · klarat
5. Läst som läsaren. Någon annan än den som skrev har läst kapitlet som läsaren, och inget har ändrats sedan. av en människa · 1 anmärkning kvar
6. Bevakat. Kapitlet följer den senaste versionen av sitt styrdokument, och inget datum att kontrollera har passerat. automatiskt, mot källorna · klarat

Kontrollerna

Det här kontrollerar bygget i innehållet varje gång sajten byggs.

Bygget kontrollerar dessutom 36 saker i sidans form: figurer, formler, markeringar och länkar. 2 av dem har anmärkningar, som skribenten ser i bygget.

Måtten

Bevakas

Inget i faktaunderlaget har ett bevakningsdatum.

Historik

• 2026-10-05Claims that their source did not support get sources that do
• 2026-10-0566 sources get a quote from the page, word for word
• 2026-10-05Arv och gener: the sex cells' chromosomes, not "the sperm decides the sex"
• 2026-10-04Skolan is Grundskolan (#17)