Så har kapitlet granskats
Multiplikation och division
Vad kapitlet bygger på och hur det har kontrollerats, med det kortaste svaret först. Sidan uppdateras varje gång sajten byggs (senast 2026-10-14). Hur vi arbetar i stort står på Så arbetar vi.
I korthet
- Kursplanen. Ur Skolverkets centrala innehåll i matematik, årskurs 4–6. Vi jämför med Skolverkets kursplan varje månad, senast 2026-10-01.
- Faktaunderlaget. 31 påståenden med källa, bland annat från sv.wikipedia.org, ne.se och matmin.kevius.com. Faktavakten kontrollerade sidorna senast 2026-10-05.
- Läst mot källorna. Kapitlet är läst mot kursplanen och faktaunderlaget, senast 2026-09-11.
- Läst som läsaren. Ingen annan än skribenten har läst kapitlet som läsaren än.
- Kontrollerna. 21 av 23 kontroller av innehållet är uppfyllda.
Läsaren
Kapitlet är skrivet för den läsare som beskrivs för Grundskolan › Årskurs 4 › Matematik. Beskrivningen gäller alla kapitel där och används både när kapitlet skrivs och när det läses som läsaren:
En elev i fyran, 10 år, som läser för att förstå det som gicks igenom på lektionen eller för att förbereda sig inför ett prov. Kan från åk 1–3: räkna med de fyra räknesätten med små tal, vad ental, tiotal och hundratal är, en del av multiplikationstabellen, mäta längd med linjal, läsa av klockan vid hela och halva timmar, och känna igen kvadrat, rektangel, triangel och cirkel. Har inte arbetat med stora tal, bråk och decimaltal som tal, vinklar i grader eller byten mellan enheter: varje sådant ord förklaras när det används, med något eleven har sett. Läser korta meningar och ett stycke i taget, behöver ett räknat exempel till varje ny metod och vill se hur man kan kontrollera sitt svar. Kan inte antas veta vad en förkortning eller ett nytt tecken betyder förrän det har förklarats.
Målen
- Vad multiplikation är: Skriva en addition med samma tal som multiplikation
Tar upp: lägga ihop samma tal många gånger, faktorer och produkt, pricken betyder gånger, ordningen spelar ingen roll, gånger 1 och gånger 0. Senare: prioriteringsregler, alltså vilket räknesätt som räknas först. - Multiplikationstabellen: Hitta produkter i multiplikationstabellen med knep
Tar upp: dubbla för 2-, 4- och 8-tabellen, 5-tabellen som halva 10-tabellen, 9-tabellen som 10-tabellen minus talet en gång, 6-tabellen som dubbla 3-tabellen, kontroll av 9-tabellen med siffrorna i svaret. - Huvudräkning: Multiplicera större tal i huvudet
Tar upp: gånger 10, 100 och 1 000: siffrorna flyttar, tal som redan slutar på noll, dela upp talet i tiotal och ental, överslag: en ungefärlig räkning. Senare: beräkningar med enkla tal i bråk- och decimalform, digitala verktyg. - Multiplikation med uppställning: Ställa upp en multiplikation och räkna med minnessiffra
Tar upp: ena faktorn har bara en siffra, entalen rakt under varandra, från höger till vänster, minnessiffra, glömd minnessiffra och överslag. - Vad division är: Dela och kontrollera svaret med multiplikation
Tar upp: täljare, nämnare och kvot, delning och innehåll, division som multiplikation baklänges, dela med 10, med 1 och med talet självt, ordningen spelar roll. - Kort division och rest: Räkna kort division och skriva resten
Tar upp: en siffra i taget, från vänster, minnessiffra framför nästa siffra, två siffror när första siffran är mindre än nämnaren, rest som är mindre än nämnaren, kontroll: kvoten gånger nämnaren plus resten.
Kursplanen
Ur Skolverkets centrala innehåll i matematik, årskurs 4–6, Taluppfattning och tals användning. De punkter kapitlet svarar mot, citerade ordagrant:
- De fyra räknesätten och regler för deras användning vid beräkningar med naturliga tal.
- Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
Läs hela kursplanen hos Skolverket. Kursplan i matematik (Lgr22), SKOLFS 2010:37, ändrad genom 2022:8, Skolverkets version 14, senast ändrad 2024-02-09. Kapitlet följer vår version 1 av kursplanen, hämtad via Skolverkets öppna API 2026-09-05 och senast kontrollerad 2026-10-01. Kapitlet granskat mot källorna 2026-09-11.
Den version av kursplanen vi har läst
Varje version av källan som vi har läst sparas och ändras aldrig. Kapitlet följer den markerade; citaten ovan kontrolleras mot den.
| Vår version | Hämtad | Skolverkets version | Ändrad av Skolverket | |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 2026-09-05 | 14 | 2024-02-09 | kapitlet följer denna |
Kapitlet har följt samma version sedan det skrevs.
Faktaunderlaget
Faktaunderlaget har 31 påståenden med källa. 10 är märkta som förenkling för åldern och inget som källkonflikt. 7 uppgifter gick inte att bekräfta och används inte i kapitlet.
Faktavakten hämtar varje sida underlaget hänvisar till en gång i månaden och sparar varje version. 48 av 56 hänvisningar har ett ordagrant citat från sidan; av de kontrollerade finns 48 av 48 kvar hos källan. Senast kontrollerat 2026-10-05.
Hur många meningar i varje avsnitt som bygger på ett påstående i faktaunderlaget. Vad en mening utan påstående säger kontrolleras när kapitlet läses mot källorna.
- Vad multiplikation är: 5 av 14 meningar
- Multiplikationstabellen: 7 av 12 meningar
- Huvudräkning: 5 av 16 meningar
- Multiplikation med uppställning: 1 av 5 meningar
- Vad division är: 9 av 21 meningar
- Kort division och rest: 4 av 8 meningar
Varje mening bredvid sitt påstående och citat
| I texten | Påståendet | Hos källan |
|---|---|---|
| Multiplikation är ett snabbt sätt att lägga ihop samma tal många gånger. | Multiplikation är att lägga ihop samma tal många gånger. | “Multiplikation kan ses som ett mångfaldigande eller upprepad addition.” sv.wikipedia.org “matematisk operation varigenom ett tal” ne.se |
| Pricken betyder gånger. | Multiplikationstecknet i svensk text är en halvhög punkt, ·, och det läses gånger. | “I svensk litteratur är således · att föredra, medan man i engelskspråkig litteratur betydligt oftare använder ×.” sv.wikipedia.org “fyra gånger fem” sv.wikipedia.org “Resultatet kallas produkt och skrivs mx, m·x eller m×x” ne.se |
| Ordningen spelar ingen roll när du multiplicerar. | Ordningen spelar ingen roll när man multiplicerar två tal: a · b = b · a. | “Addition och multiplikation är symmetriska eller kommutativa” sv.wikipedia.org “2 · 3 = 3 · 2 (båda uttrycken ger 6)” sv.wikipedia.org |
| multiplikationstabellen, alltså alla produkter från till | Multiplikationstabellen är alla produkter av heltalen upp till 10, från 1 · 1 till 10 · 10. | “normalt heltalen upp till 10” sv.wikipedia.org |
| Gånger ändrar inget | Gånger 1 ändrar inget: ett tal gånger 1 är talet självt. | “1 är neutralt element under multiplikation av reella tal” sv.wikipedia.org |
| Gånger ger alltid | Gånger 0 ger alltid 0. | “Är något av de tal som multipliceras 0 så blir även produkten 0” sv.wikipedia.org |
| -tabellen är att dubbla. | Gånger 2 är att dubbla talet, gånger 4 är att dubbla två gånger och gånger 8 är att dubbla tre gånger; 6-tabellen är dubbla 3-tabellen. | “Multiplikation kan ses som ett mångfaldigande eller upprepad addition.” sv.wikipedia.org “distributiv med avseende på addition” sv.wikipedia.org |
| -tabellen är halva -tabellen. | 5-tabellen är halva 10-tabellen, och produkterna i 5-tabellen slutar alltid på 0 eller 5. | “positionssystem med basen tio” sv.wikipedia.org |
| Produkterna slutar alltid på eller . | 5-tabellen är halva 10-tabellen, och produkterna i 5-tabellen slutar alltid på 0 eller 5. | “positionssystem med basen tio” sv.wikipedia.org |
| -tabellen är att dubbla två gånger. | Gånger 2 är att dubbla talet, gånger 4 är att dubbla två gånger och gånger 8 är att dubbla tre gånger; 6-tabellen är dubbla 3-tabellen. | “Multiplikation kan ses som ett mångfaldigande eller upprepad addition.” sv.wikipedia.org “distributiv med avseende på addition” sv.wikipedia.org |
| -tabellen är att dubbla tre gånger. | Gånger 2 är att dubbla talet, gånger 4 är att dubbla två gånger och gånger 8 är att dubbla tre gånger; 6-tabellen är dubbla 3-tabellen. | “Multiplikation kan ses som ett mångfaldigande eller upprepad addition.” sv.wikipedia.org “distributiv med avseende på addition” sv.wikipedia.org |
| -tabellen är -tabellen minus talet en gång. | 9-tabellen är 10-tabellen minus talet en gång: 9 gånger ett tal är 10 gånger talet minus talet. | “distributiv med avseende på addition” sv.wikipedia.org |
| -tabellen är dubbla -tabellen | Gånger 2 är att dubbla talet, gånger 4 är att dubbla två gånger och gånger 8 är att dubbla tre gånger; 6-tabellen är dubbla 3-tabellen. | “Multiplikation kan ses som ett mångfaldigande eller upprepad addition.” sv.wikipedia.org “distributiv med avseende på addition” sv.wikipedia.org |
| När du multiplicerar med blir varje siffra tio gånger mer värd. | Gånger 10 blir varje siffra tio gånger mer värd och flyttar ett steg åt vänster; gånger 100 flyttar siffrorna två steg och ger två nollor, och gånger 1 000 ger tre nollor. | “positionssystem med basen tio” sv.wikipedia.org matteboken.se |
| Det betyder att siffran flyttar ett steg åt vänster i talet. | Gånger 10 blir varje siffra tio gånger mer värd och flyttar ett steg åt vänster; gånger 100 flyttar siffrorna två steg och ger två nollor, och gånger 1 000 ger tre nollor. | “positionssystem med basen tio” sv.wikipedia.org matteboken.se |
| Gånger flyttar siffrorna två steg och ger två nollor | Gånger 10 blir varje siffra tio gånger mer värd och flyttar ett steg åt vänster; gånger 100 flyttar siffrorna två steg och ger två nollor, och gånger 1 000 ger tre nollor. | “positionssystem med basen tio” sv.wikipedia.org matteboken.se |
| Gånger ger tre nollor | Gånger 10 blir varje siffra tio gånger mer värd och flyttar ett steg åt vänster; gånger 100 flyttar siffrorna två steg och ger två nollor, och gånger 1 000 ger tre nollor. | “positionssystem med basen tio” sv.wikipedia.org matteboken.se |
| du kan räkna de två delarna var för sig och lägga ihop | Ett tal kan delas upp i delar som multipliceras var för sig och sedan läggs ihop: a · (b + c) = a · b + a · c. | “distributiv med avseende på addition” sv.wikipedia.org matteboken.se |
| en snabb, ungefärlig räkning med tal som är lättare att räkna med | Ett överslag är en snabb, ungefärlig räkning med tal som är lättare att räkna med. | “olika metoder för att förenkla numerisk räkning och kalkyl genom att hålla kravet på noggrannhet tämligen lågt” sv.wikipedia.org “Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar” skolverket.se |
| Du ställer talet med flera siffror överst och faktorn som bara har en siffra under, med entalen rakt under varandra. | I en uppställning står talen under varandra med entalen rakt under varandra, och man räknar från höger till vänster, en siffra i taget. | “the usual algorithm for multiplying larger numbers by hand in base 10” en.wikipedia.org matteboken.se |
| Sedan räknar du från höger till vänster, en siffra i taget. | I en uppställning står talen under varandra med entalen rakt under varandra, och man räknar från höger till vänster, en siffra i taget. | “the usual algorithm for multiplying larger numbers by hand in base 10” en.wikipedia.org matteboken.se |
| Division är att dela. | Division är att dela. | “delning, indelning, avdelning” ne.se |
| Strecket betyder delat med. | Division kan skrivas med ett snedstreck, som läses delat med. | sv.wikipedia.org “Även tecknet ÷ förekommer.” matmin.kevius.com matteboken.se |
| Samma division kan betyda två olika saker | En division kan betyda två saker: att dela lika i ett antal delar (delningsdivision), eller hur många gånger ett tal går i ett annat (innehållsdivision). | “Det finns två olika tankesätt för division: innehållsdivision och delningsdivision.” ncm.gu.se |
| Varje division är en multiplikation baklänges | Varje division är en multiplikation baklänges: kvoten gånger nämnaren är täljaren. | sv.wikipedia.org “resultatet av en division” ne.se “undersöka divisionssituationer för att upptäcka sambandet mellan division och multiplikation” ncm.gu.se “Om man tar kvoten i en division och multiplicerar med nämnaren så får man täljaren som svar.” majema.se |
| kvoten gånger nämnaren ska bli täljaren | Varje division är en multiplikation baklänges: kvoten gånger nämnaren är täljaren. | sv.wikipedia.org “resultatet av en division” ne.se “undersöka divisionssituationer för att upptäcka sambandet mellan division och multiplikation” ncm.gu.se “Om man tar kvoten i en division och multiplicerar med nämnaren så får man täljaren som svar.” majema.se |
| Att dela med är gånger baklänges: siffrorna flyttar ett steg åt höger | Att dela med 10 är gånger 10 baklänges: siffrorna flyttar ett steg åt höger. | “positionssystem med basen tio” sv.wikipedia.org |
| Att dela med ändrar inget | Att dela med 1 ändrar inget, och att dela ett tal med sig självt ger 1. | “1 är neutralt element under multiplikation av reella tal” sv.wikipedia.org sv.wikipedia.org |
| Att dela ett tal med sig självt ger | Att dela med 1 ändrar inget, och att dela ett tal med sig självt ger 1. | “1 är neutralt element under multiplikation av reella tal” sv.wikipedia.org sv.wikipedia.org |
| till skillnad från multiplikation spelar ordningen roll | Till skillnad från multiplikation spelar ordningen roll i division. | “Division is noncommutative” en.wikipedia.org “Addition och multiplikation är symmetriska eller kommutativa” sv.wikipedia.org |
| När täljaren är för stor för tabellen delar du en siffra i taget, från vänster | I kort division delar man en siffra i taget, från vänster, och tar två siffror på en gång om den första siffran är mindre än nämnaren. | “Metoden är främst lämpad för division med ensiffriga tal.” sv.wikipedia.org matteboken.se |
| Om första siffran är mindre än nämnaren tar du två siffror på en gång. | I kort division delar man en siffra i taget, från vänster, och tar två siffror på en gång om den första siffran är mindre än nämnaren. | “Metoden är främst lämpad för division med ensiffriga tal.” sv.wikipedia.org matteboken.se |
| Resten är alltid mindre än nämnaren. | Resten är alltid mindre än nämnaren. | “där a, b, q och r är heltal och 0 ≤ r < | b |” sv.wikipedia.org |
| kvoten gånger nämnaren plus resten ska bli täljaren | Kvoten gånger nämnaren plus resten är täljaren. | “Här är q kvoten och r kallas rest. Ett vanligare skrivsätt i matematisk litteratur är a = b ⋅ q + r” sv.wikipedia.org |
Källorna: varje påstående i kapitlet med sin källa →
Kvalitetskedjan
Varje kapitel går igenom samma kontroller, de billigaste först: det bygget ser, det vakterna hämtar, det en människa läser. Så här långt har det här kapitlet kommit.
- Styrdokumentet. Punkterna kapitlet svarar mot är ordagranna citat ur styrdokumentet, i en version vi sparar. automatiskt · klarat
- Bygget. Varje påstående, tal, begrepp och fråga hänger ihop, och texten håller sig inom gränserna för sin läsare. automatiskt · klarat
- Citaten. Varje källa går att läsa, och varje citat står kvar på sin sida. automatiskt, mot källorna · 1 anmärkning kvar
- Läst mot källorna. En människa har läst kapitlet mot källorna, nyligen nog och mot styrdokumentet som det är nu. av en människa · klarat
- Läst som läsaren. Någon annan än den som skrev har läst kapitlet som läsaren, och inget har ändrats sedan. av en människa · 1 anmärkning kvar
- Bevakat. Kapitlet följer den senaste versionen av sitt styrdokument, och inget datum att kontrollera har passerat. automatiskt, mot källorna · klarat
Kontrollerna
Det här kontrollerar bygget i innehållet varje gång sajten byggs.
| Regel | Utfall |
|---|---|
| Källans rubrik finns och varje punkt citeras ordagrant ur källan. | uppfylld |
| Kapitlet följer den senaste versionen av sin källa. Vakten flyttar det själv när alla citat finns kvar ordagrant; annars väntar det på att någon skriver om citaten eller godkänner. | uppfylld |
| Kapitlet har lästs mot sina källor de senaste 2 åren. | uppfylld |
| Varje fråga pekar på ett avsnitt som finns i kapitlet. | uppfylld |
| Varje avsnitt har minst en övning. | uppfylld |
| Varje avsnitt har minst en fråga. | uppfylld |
| Varje begrepp som kapitlet förklarar har sitt belägg, källa och citat, i faktaunderlaget. | uppfylld |
| Läsbarheten (LIX) håller sig inom gränsen för läsaren. Kapitlets gräns står bland måtten på dess kvalitetssida. | uppfylld |
| Kapitlet har ett faktaunderlag, facts.md: påståendena texten bygger på, vart och ett med källa. | uppfylld |
| Ett tal skrivet med siffror i texten står i en mening som är markerad att bygga på ett påstående med samma tal, eller i ett räknat exempel. | uppfylld |
| Ett tal i orden i quiz och övningar finns i kapitlet eller i dess faktaunderlag. | uppfylld |
| Sidorna faktaunderlaget hänvisar till finns kvar. Faktavakten hämtar dem varje månad; bygget läser resultatet. | uppfylld |
| Varje källa i faktaunderlaget har ett kort ordagrant citat från sidan (:source: URL "citat"), så att vakten kan se om uppgiften finns kvar. | 1 anmärkning |
| Varje citat i faktaunderlaget finns kvar ordagrant i den senaste versionen av sidan det hänvisar till. | uppfylld |
| Förklaringen förklarar: minst 30 tecken och inte bara rätt svar en gång till. | uppfylld |
| 3–7 avsnitt, inget avsnitt över 900 ord, kapitlet inom ordbudgeten för sin läsare, och i matematik har varje avsnitt en formel eller figur. | uppfylld |
| En förkortning i versaler skrivs ut första gången den används ("PCR står för …", "DNA (deoxiribonukleinsyra)"), om den inte redan är ett begrepp i grenen. | uppfylld |
| Varje avsnitt har ett mål: vad läsaren kan efteråt. Bara begrepp som behövs för målen införs. | uppfylld |
| Det ett avsnitt säger att det tar upp ("covers") är det texten faktiskt tar upp. | uppfylld |
| Grenen (eller en förälder) beskriver läsaren i "reader": ålder, vad som är känt, vad som inte får antas. | uppfylld |
| Kapitlet har lästs som grenens läsare av någon annan än den som skrev det ("readerReview"), och sedan dess har varken läsarbeskrivningen, målen och begreppen i kapitlen under "requires" eller mer än 10 % av kapitlets egna meningar (text, quiz, övningar) ändrats. | 1 anmärkning |
| Kapitlet har lästs mot den version av källan det följer, eller mot en version där de rubriker det citerar ur är likadana. | uppfylld |
| Datumen i faktaunderlaget då något ska kontrolleras har inte passerat. | uppfylld |
Bygget kontrollerar dessutom 36 saker i sidans form: figurer, formler, markeringar och länkar. Inga av dem har anmärkningar.
Måtten
| Mått | Gräns | Kapitlet |
|---|---|---|
| Läsbarhet (LIX) | högst 32 | 23 |
| Ord i kapitlet | högst 1200 | 1106 |
| Avsnitt | 3–7 | 6 |
| Ord i längsta avsnittet | högst 900 | 221 |
| Ord i längsta stycket | högst 100 | 45 |
| Mål | ett per avsnitt | 6 |
| Quizfrågor | minst 8, alla avsnitt | 14 |
| Övningar | minst 8, alla avsnitt | 20 |
| Figurer | där texten beskriver något rumsligt | 2 |
| Begrepp som förklaras här | bara de målen behöver | 7 |
Bevakas
Uppgifter i faktaunderlaget som kan ändras, och när de ska kontrolleras:
- Kontrollera att NE:s öppna ingresser för multiplikation, division, kvot, täljare och nämnare fortfarande visas utan inloggning; annars byt till annan primärkälla.
- Kontrollera om Kiselman & Mouwitz *Matematiktermer för skolan* blivit läsbar online (NCM) och byt då ut Wikipedia-belägg för faktor, produkt, kvot, rest, kort division mot den.
- Nya kursplaner (tioårig grundskola) börjar gälla; kontrollera kapitlets kursplanscitat och årskurs.
- Kommentarmaterial till kursplanen i matematik (Skolverket 2022) (https://www.skolverket.se/download/18.68c99c081804c5929ea1386/1652438720628/pdf9790.pdf) ersätts sannolikt; kontrollera länken och citaten om räknelagar, prioriteringsregler och metoder.
Historik
- Claims that their source did not support get sources that do
- 27 more quotes, now that the fact watch reads NE
- 66 sources get a quote from the page, word for word
- Quotes that are on the page, word for word
- Skolan is Grundskolan (#17)