Så har kapitlet granskats
Addition och subtraktion
Vad kapitlet bygger på och hur det har kontrollerats, med det kortaste svaret först. Sidan uppdateras varje gång sajten byggs (senast 2026-10-14). Hur vi arbetar i stort står på Så arbetar vi.
I korthet
- Kursplanen. Ur Skolverkets centrala innehåll i matematik, årskurs 4–6. Vi jämför med Skolverkets kursplan varje månad, senast 2026-10-01.
- Faktaunderlaget. 24 påståenden med källa, bland annat från ne.se, sv.wikipedia.org och matteboken.se. Faktavakten kontrollerade sidorna senast 2026-10-05.
- Läst mot källorna. Kapitlet är läst mot kursplanen och faktaunderlaget, senast 2026-09-10.
- Läst som läsaren. Ingen annan än skribenten har läst kapitlet som läsaren än.
- Kontrollerna. 21 av 23 kontroller av innehållet är uppfyllda.
Läsaren
Kapitlet är skrivet för den läsare som beskrivs för Grundskolan › Årskurs 4 › Matematik. Beskrivningen gäller alla kapitel där och används både när kapitlet skrivs och när det läses som läsaren:
En elev i fyran, 10 år, som läser för att förstå det som gicks igenom på lektionen eller för att förbereda sig inför ett prov. Kan från åk 1–3: räkna med de fyra räknesätten med små tal, vad ental, tiotal och hundratal är, en del av multiplikationstabellen, mäta längd med linjal, läsa av klockan vid hela och halva timmar, och känna igen kvadrat, rektangel, triangel och cirkel. Har inte arbetat med stora tal, bråk och decimaltal som tal, vinklar i grader eller byten mellan enheter: varje sådant ord förklaras när det används, med något eleven har sett. Läser korta meningar och ett stycke i taget, behöver ett räknat exempel till varje ny metod och vill se hur man kan kontrollera sitt svar. Kan inte antas veta vad en förkortning eller ett nytt tecken betyder förrän det har förklarats.
Målen
- Term, summa och differens: Använda orden term, summa och differens
Tar upp: termer och summa i en addition, differens som skillnad, ordningen i addition och subtraktion, addition och subtraktion som motsatser, kontrollera en subtraktion med addition. Senare: multiplikation och division. - Huvudräkning: Räkna addition och subtraktion i huvudet
Tar upp: tiokamrater, jämna tiotal, hoppa till ett jämnt tiotal på tallinjen, dela upp talet i tiotal och ental, samma knep baklänges, räkna upp, lika tillägg. Senare: tal i bråk- och decimalform, digitala verktyg. - Uppställning: addition med minnessiffra: Ställa upp en addition med minnessiffra
Tar upp: ental under ental, en kolumn i taget från höger, minnessiffra. Senare: tal i bråk- och decimalform, digitala verktyg. - Uppställning: subtraktion med växling: Ställa upp en subtraktion med växling
Tar upp: växla från kolumnen till vänster, växla tre gånger, inga tiotal att växla, kontroll med addition. Senare: tal i bråk- och decimalform, digitala verktyg. - Överslag och rimlighet: Göra ett överslag och avgöra om svaret är rimligt
Tar upp: avrunda till tusental, tecknet för ungefär, överslag innan du räknar exakt, överslag i vardagen, titta på entalen. Senare: tal i bråk- och decimalform, digitala verktyg. - Textuppgifter: Välja räknesätt i en textuppgift
Tar upp: vad det frågas efter, ord som pekar på ett räknesätt, ord som kan luras, uppgifter i två steg, svar med enhet. Senare: multiplikation och division.
Kursplanen
Ur Skolverkets centrala innehåll i matematik, årskurs 4–6, Taluppfattning och tals användning. De punkter kapitlet svarar mot, citerade ordagrant:
- De fyra räknesätten och regler för deras användning vid beräkningar med naturliga tal.
- Metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning och skriftlig beräkning. Användning av digitala verktyg vid beräkningar.
- Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar.
Läs hela kursplanen hos Skolverket. Kursplan i matematik (Lgr22), SKOLFS 2010:37, ändrad genom 2022:8, Skolverkets version 14, senast ändrad 2024-02-09. Kapitlet följer vår version 1 av kursplanen, hämtad via Skolverkets öppna API 2026-09-05 och senast kontrollerad 2026-10-01. Kapitlet granskat mot källorna 2026-09-10.
Den version av kursplanen vi har läst
Varje version av källan som vi har läst sparas och ändras aldrig. Kapitlet följer den markerade; citaten ovan kontrolleras mot den.
| Vår version | Hämtad | Skolverkets version | Ändrad av Skolverket | |
|---|---|---|---|---|
| 1 | 2026-09-05 | 14 | 2024-02-09 | kapitlet följer denna |
Kapitlet har följt samma version sedan det skrevs.
Faktaunderlaget
Faktaunderlaget har 24 påståenden med källa. 4 är märkta som förenkling för åldern och inget som källkonflikt. 7 uppgifter gick inte att bekräfta och används inte i kapitlet.
Faktavakten hämtar varje sida underlaget hänvisar till en gång i månaden och sparar varje version. 24 av 29 hänvisningar har ett ordagrant citat från sidan; av de kontrollerade finns 24 av 24 kvar hos källan. 1 sida släpper inte in vakten och kontrolleras för hand. Senast kontrollerat 2026-10-05.
Hur många meningar i varje avsnitt som bygger på ett påstående i faktaunderlaget. Vad en mening utan påstående säger kontrolleras när kapitlet läses mot källorna.
- Term, summa och differens: 4 av 10 meningar
- Huvudräkning: 2 av 17 meningar
- Uppställning: addition med minnessiffra: 2 av 18 meningar
- Uppställning: subtraktion med växling: 0 av 26 meningar
- Överslag och rimlighet: 3 av 10 meningar
- Textuppgifter: 2 av 15 meningar
Varje mening bredvid sitt påstående och citat
| I texten | Påståendet | Hos källan |
|---|---|---|
| Talen i en subtraktion kallas också termer, och svaret kallas differens. | Talen i en subtraktion kallas också termer, och svaret kallas differens. | “kallas 8 minuenden, 3 subtrahenden och resultatet 5 skillnaden eller differensen. Såväl minuenden som subtrahenden är termer.” ne.se matteboken.se |
| I en addition spelar ordningen ingen roll | I en addition spelar ordningen ingen roll: a + b är lika med b + a. | “kallas för den kommutativa lagen” sv.wikipedia.org |
| I en subtraktion spelar ordningen roll. | I en subtraktion spelar ordningen roll: a − b är inte lika med b − a. | “är inte lika med b - a” sv.wikipedia.org |
| Addition och subtraktion är varandras motsatser. | Addition och subtraktion är varandras motsatser. Om a − b = c så är c + b = a, och därför kan en subtraktion kontrolleras med en addition. | “Subtraktion är inom aritmetiken ett av de fyra räknesätten, och det räknesätt rakt motsatt addition.” sv.wikipedia.org |
| Tiokamraterna är och , och , och , och , och . | Tiokamraterna är 1 och 9, 2 och 8, 3 och 7, 4 och 6, och 5 och 5. | “Tiokamraterna är de talpar som tillsammans blir 10” elevspel.se |
| en rak linje där talen står i ordning | En tallinje är en rak linje där talen står i ordning. | “rät linje på vilken de hela talen markerats med jämna avstånd och på vilken alla reella tal kan placeras” ne.se |
| Siffran längst till höger i ett tal är ental, nästa är tiotal, sedan hundratal och tusental. | Siffran längst till höger i ett tal är ental, nästa är tiotal, sedan hundratal och tusental. | “ental, tiotal, hundratal och tusental” skolverket.se |
| Du börjar alltid längst till höger, med entalen. | I en uppställning börjar man längst till höger, med entalen, och räknar en kolumn i taget. | “Börja med entalen.” matteboken.se |
| Titta på siffran till höger om den plats du avrundar till: är den – rundar du neråt, är den – rundar du uppåt. | När man avrundar tittar man på siffran till höger om den plats man avrundar till: är den 0–4 avrundar man neråt, är den 5–9 avrundar man uppåt. | “Om den första strukna siffran är en fyra eller mindre, ändras inte de siffror som behålls.” ne.se |
| Tecknet betyder "är ungefär". | Tecknet ≈ betyder ungefär lika med. | sv.wikipedia.org |
| Det är det överslaget är till för: att bedöma om ett svar är rimligt | Med ett överslag kan man bedöma om ett svar är rimligt. | “blivit viktigare att kunna kontrollera och rimlighetsbedöma de resultat som räknaren visar” sv.wikipedia.org |
| Vissa ord brukar peka på ett räknesätt | Vissa ord i en textuppgift brukar peka på ett räknesätt, men orden kan luras: den som väljer räknesätt bara efter ordet kan svara fel. | idagiskolan.blogspot.com |
| Men orden kan luras | Vissa ord i en textuppgift brukar peka på ett räknesätt, men orden kan luras: den som väljer räknesätt bara efter ordet kan svara fel. | idagiskolan.blogspot.com |
Källorna: varje påstående i kapitlet med sin källa →
Kvalitetskedjan
Varje kapitel går igenom samma kontroller, de billigaste först: det bygget ser, det vakterna hämtar, det en människa läser. Så här långt har det här kapitlet kommit.
- Styrdokumentet. Punkterna kapitlet svarar mot är ordagranna citat ur styrdokumentet, i en version vi sparar. automatiskt · klarat
- Bygget. Varje påstående, tal, begrepp och fråga hänger ihop, och texten håller sig inom gränserna för sin läsare. automatiskt · klarat
- Citaten. Varje källa går att läsa, och varje citat står kvar på sin sida. automatiskt, mot källorna · 1 anmärkning kvar
- Läst mot källorna. En människa har läst kapitlet mot källorna, nyligen nog och mot styrdokumentet som det är nu. av en människa · klarat
- Läst som läsaren. Någon annan än den som skrev har läst kapitlet som läsaren, och inget har ändrats sedan. av en människa · 1 anmärkning kvar
- Bevakat. Kapitlet följer den senaste versionen av sitt styrdokument, och inget datum att kontrollera har passerat. automatiskt, mot källorna · klarat
Kontrollerna
Det här kontrollerar bygget i innehållet varje gång sajten byggs.
| Regel | Utfall |
|---|---|
| Källans rubrik finns och varje punkt citeras ordagrant ur källan. | uppfylld |
| Kapitlet följer den senaste versionen av sin källa. Vakten flyttar det själv när alla citat finns kvar ordagrant; annars väntar det på att någon skriver om citaten eller godkänner. | uppfylld |
| Kapitlet har lästs mot sina källor de senaste 2 åren. | uppfylld |
| Varje fråga pekar på ett avsnitt som finns i kapitlet. | uppfylld |
| Varje avsnitt har minst en övning. | uppfylld |
| Varje avsnitt har minst en fråga. | uppfylld |
| Varje begrepp som kapitlet förklarar har sitt belägg, källa och citat, i faktaunderlaget. | uppfylld |
| Läsbarheten (LIX) håller sig inom gränsen för läsaren. Kapitlets gräns står bland måtten på dess kvalitetssida. | uppfylld |
| Kapitlet har ett faktaunderlag, facts.md: påståendena texten bygger på, vart och ett med källa. | uppfylld |
| Ett tal skrivet med siffror i texten står i en mening som är markerad att bygga på ett påstående med samma tal, eller i ett räknat exempel. | uppfylld |
| Ett tal i orden i quiz och övningar finns i kapitlet eller i dess faktaunderlag. | uppfylld |
| Sidorna faktaunderlaget hänvisar till finns kvar. Faktavakten hämtar dem varje månad; bygget läser resultatet. | uppfylld |
| Varje källa i faktaunderlaget har ett kort ordagrant citat från sidan (:source: URL "citat"), så att vakten kan se om uppgiften finns kvar. | 1 anmärkning |
| Varje citat i faktaunderlaget finns kvar ordagrant i den senaste versionen av sidan det hänvisar till. | uppfylld |
| Förklaringen förklarar: minst 30 tecken och inte bara rätt svar en gång till. | uppfylld |
| 3–7 avsnitt, inget avsnitt över 900 ord, kapitlet inom ordbudgeten för sin läsare, och i matematik har varje avsnitt en formel eller figur. | uppfylld |
| En förkortning i versaler skrivs ut första gången den används ("PCR står för …", "DNA (deoxiribonukleinsyra)"), om den inte redan är ett begrepp i grenen. | uppfylld |
| Varje avsnitt har ett mål: vad läsaren kan efteråt. Bara begrepp som behövs för målen införs. | uppfylld |
| Det ett avsnitt säger att det tar upp ("covers") är det texten faktiskt tar upp. | uppfylld |
| Grenen (eller en förälder) beskriver läsaren i "reader": ålder, vad som är känt, vad som inte får antas. | uppfylld |
| Kapitlet har lästs som grenens läsare av någon annan än den som skrev det ("readerReview"), och sedan dess har varken läsarbeskrivningen, målen och begreppen i kapitlen under "requires" eller mer än 10 % av kapitlets egna meningar (text, quiz, övningar) ändrats. | 1 anmärkning |
| Kapitlet har lästs mot den version av källan det följer, eller mot en version där de rubriker det citerar ur är likadana. | uppfylld |
| Datumen i faktaunderlaget då något ska kontrolleras har inte passerat. | uppfylld |
Bygget kontrollerar dessutom 36 saker i sidans form: figurer, formler, markeringar och länkar. Inga av dem har anmärkningar.
Måtten
| Mått | Gräns | Kapitlet |
|---|---|---|
| Läsbarhet (LIX) | högst 32 | 23 |
| Ord i kapitlet | högst 1200 | 1175 |
| Avsnitt | 3–7 | 6 |
| Ord i längsta avsnittet | högst 900 | 259 |
| Ord i längsta stycket | högst 100 | 73 |
| Mål | ett per avsnitt | 6 |
| Quizfrågor | minst 8, alla avsnitt | 14 |
| Övningar | minst 8, alla avsnitt | 19 |
| Figurer | där texten beskriver något rumsligt | 1 |
| Begrepp som förklaras här | bara de målen behöver | 12 |
Bevakas
Uppgifter i faktaunderlaget som kan ändras, och när de ska kontrolleras:
- Kontrollera att matteboken.se:s lektioner "Addition" och "Subtraktion" för åk 4 ligger kvar på samma adresser och med samma terminologi (minnessiffra, växling, uppställning).
- Nya kursplaner (tioårig grundskola) börjar gälla, samma bevakningspunkt som kapitlet Stora tal. Kontrollera kapitlets kursplanscitat mot den nya kursplanen: https://www.skolverket.se/forandringar-inom-skolomradet/en-skola-i-forandring/nya-laroplaner-och-kursplaner
Historik
- 27 more quotes, now that the fact watch reads NE
- 66 sources get a quote from the page, word for word
- Quotes that are on the page, word for word
- Skolan is Grundskolan (#17)