Källorna · Livets kännetecken · Biologi · Årskurs 4 · Grundskolan

Livets kännetecken

Allt levande växer och utvecklas, tar upp och använder energi, reagerar på omgivningen, förökar sig och är byggt av celler. (ne.se, mesh.kib.ki.se, science.nasa.gov, ne.se) i texten ↑
förenkling Kapitlet tar fem kännetecken. NASA har också att organismen håller en jämn inre miljö (homeostas) och att livet utvecklas (evolution); de tas inte med i åk 4. Ingen källa har exakt de fem. "Kan föröka sig" gäller arten, inte varje individ: en mula lever men kan i regel inte få ungar (se anmärkningen nedan).
En eld växer, äter ved och sprider sig, men har inte alla livets kännetecken och räknas inte som levande. (astrobiology.nasa.gov) i texten ↑
Att röra sig hör inte till livets kännetecken: växter flyttar sig inte, och vissa djur sitter fast hela livet. (science.nasa.gov, sv.wikipedia.org) i texten ↑
En organism är död när dess ämnesomsättning har slutat. (fragaenbiolog.blogg.lu.se) i texten ↑
förenkling Fråga en Biolog skriver att det är "svårt att hitta en definition av liv som kan tänkas passa i alla möjliga situationer"; skillnaden mellan levande och död är "däremot lite lättare".
Ett virus har ingen egen ämnesomsättning och kan bara föröka sig inne i en annan organisms celler; utanför en cell är det livlöst. (ne.se, fragaenbiolog.blogg.lu.se, livsmedelsverket.se) i texten ↑
Virus räknas oftast inte som levande. (fragaenbiolog.blogg.lu.se, fof.se, astrobiology.nasa.gov) i texten ↑
källkonflikt NE kallar virus "smittsamt material som kan anses vara både levande och icke levande", och jättevirus som mimivirus har fått vissa forskare att ifrågasätta gränsen. Fråga en Biolog säger att virus egentligen inte är levande. Kapitlet skriver "räknas oftast inte som levande".
livets kännetecken: Det som allt levande har gemensamt och som skiljer det från det som inte lever. (science.nasa.gov, mesh.kib.ki.se)
förenkling Uttrycket är skolans; NASA talar om "characteristics of life", MeSH om det som kännetecknar liv.
organism: En levande varelse, av en eller många celler. (ne.se)
ämnesomsättning: Alla de kemiska processer som pågår i en levande organism. (ne.se)
förenkling Kapitlet säger att organismen gör om näring till energi och nya delar, inte "kemiska reaktioner".
virus: Ett mycket litet smittämne som saknar egen ämnesomsättning och bara kan föröka sig i celler. (ne.se, fragaenbiolog.blogg.lu.se)

Celler

Allt levande är byggt av en eller flera celler. (genteknik.se, ne.se) i texten ↑
Nya celler bildas när celler delar sig. (1177.se) i texten ↑
De flesta celler är för små för att synas med blotta ögat. (uu.se, sciencefocus.com) i texten ↑
förenkling Det finns undantag: den encelliga grönalgen najadbägare (Acetabularia) är "synlig för blotta ögat", 1–20 cm hög, "allt uppbyggt av en och samma cell" (https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/vaxter/alger/najadbagare).
Ett vanligt skolmikroskop förstorar 400 gånger. (uu.se) i texten ↑
förenkling Ett skolmikroskop med 40x-objektiv och 10x-okular förstorar 400 gånger; det finns skolmikroskop med andra objektiv.
Robert Hooke såg 1665 små rum i en tunn skiva kork och kallade dem celler, efter ett latinskt ord för ett litet rum. Han gav ut det i boken Micrographia. (ucmp.berkeley.edu, ucmp.berkeley.edu, ucmp.berkeley.edu, pmc.ncbi.nlm.nih.gov, ne.se, npr.org) i texten ↑
källkonflikt NE skriver att ordet kommer av latinets cella, "kammare"; flera webbtexter (NPR m.fl.) skriver cellula, "litet rum", som är diminutivformen av cella. Kapitlet anger ingen form: "ett gammalt ord för ett litet rum".
Kloroplasterna innehåller det gröna klorofyllet, och de gröna delarna av en växt har kloroplaster. (ne.se, fragaenbiolog.blogg.lu.se, mesh.kib.ki.se) i texten ↑
cell: Den minsta levande delen av en organism. (ne.se)
mikroskop: Ett instrument som ger en förstorad bild av något som är för litet för ögat. (ne.se)
cellmembran: Det tunna skalet runt cellen. (1177.se, ne.se)
förenkling Kapitlet kallar membranet ett tunt skal som släpper in det cellen behöver och ut det den inte behöver; hur det går till tas inte upp.
cytoplasma: Den trögflytande vätskan inne i cellen, innanför cellmembranet. (1177.se, ne.se)
cellkärna: Den del av cellen där arvsmassan finns. (1177.se, ne.se)
förenkling Kapitlet kallar arvsmassan cellens "instruktioner", "som en ritning"; DNA och gener hör till åk 9 (kapitlet Arv och gener). Bakterier saknar cellkärna (se Livets riken).
cellvägg: Ett stödjande skikt runt cellen utanför cellmembranet. (ne.se, uu.se)
förenkling Även de flesta bakterier och svampar har cellvägg. Kapitlet jämför bara växtcellen och djurcellen: växtceller har cellvägg, djurceller har det inte.
kloroplast: En grön del i växtcellen där fotosyntesen sker. (ne.se, skogen.se)
förenkling Kapitlet säger att växten gör näring med hjälp av solljus i kloroplasterna; ordet fotosyntes kommer i ett senare kapitel.
vakuol: Ett hålrum i cellen, fyllt med vätska. (ne.se, pmc.ncbi.nlm.nih.gov, bionumbers.hms.harvard.edu)
förenkling Även djurceller kan ha små vakuoler; det är den stora vattenfyllda vakuolen som är typisk för växtceller. I en vuxen växtcell kan den ta upp till 90 % av cellens volym, vilket kapitlet säger som "nästan hela växtcellen".

Encelliga och flercelliga organismer

En encellig organism gör allt som hör till livet, som att ta in näring, reagera och föröka sig, med en enda cell. (ne.se) i texten ↑
Bakterier är encelliga, och jäst är en encellig svamp. (ne.se, ne.se) i texten ↑
Amöban är en encellig organism. (ne.se, ne.se) i texten ↑
förenkling Amöbor och toffeldjur kallades förr "encelliga djur". NE, "protozoer": ett "föråldrat men ofta använt samlingsnamn på encelliga organismer som tidigare räknades till djurriket men som numera förs till riket Protoctista". Kapitlet kallar dem inte djur. Att amöban lever i vatten är förenklat: många amöbor lever också i jord.
Antonie van Leeuwenhoek byggde egna mikroskop och såg på 1670-talet, ungefär tio år efter Hooke, små levande varelser i vatten, bland annat bakterier, som han kallade "animalcules", små djur. (ucmp.berkeley.edu, pmc.ncbi.nlm.nih.gov, ucmp.berkeley.edu) i texten ↑
förenkling "Ungefär tio år efter Robert Hooke": Hookes bok kom 1665, Leeuwenhoeks första brev om små levande varelser i sjövatten 1674 och brevet om protister och bakterier i oktober 1676, tryckt 1677.
En människa har tiotals biljoner celler, ungefär 30 till 37 biljoner beroende på beräkningen. (biorxiv.org, biorxiv.org, pmc.ncbi.nlm.nih.gov, genteknik.se) i texten ↑
källkonflikt Bianconi m.fl. 2013 räknar ca 37 biljoner celler; Sender, Fuchs och Milo 2016 ca 30 biljoner mänskliga celler i en man på 70 kg. Tidigare angivna tal varierade mellan 10^12 och 10^16. genteknik.se och kapitlet Arv och gener (åk 9) använder 37 biljoner. Kapitlet skriver "tiotals biljoner" och ger inget exakt tal.
En svensk biljon är en miljon miljoner. Engelskans billion är en svensk miljard; engelskans trillion är en svensk biljon. (fof.se) i texten ↑
I en flercellig organism har cellerna olika uppgifter och olika utseende, till exempel hudceller, muskelceller och nervceller. (1177.se) i texten ↑
encellig: Som består av en enda cell. (ne.se, genteknik.se)
flercellig: Som består av många celler. (ne.se, slu.se)
vävnad: Celler av samma slag som arbetar tillsammans, till exempel muskelvävnad. (1177.se, ne.se)
organ: En del av kroppen av flera vävnader, med en bestämd uppgift. (1177.se, ne.se)

Livets riken

Djur, växter, svampar och bakterier räknas som fyra av livets riken. (fragaenbiolog.blogg.lu.se) i texten ↑
förenkling Kapitlets fyra riken (djur, växter, svampar, bakterier) är ett urval för åk 4. Fråga en Biolog räknar också arkéerna och de encelliga organismer som toffeldjur och amöbor (protister) som egna grupper; de hör inte till någon av de fyra.
Djur lever av att äta andra organismer, levande eller döda. (ne.se) i texten ↑
De flesta djur kan röra sig, men vissa, som musslor, sitter fast. (sv.wikipedia.org) i texten ↑
förenkling Kapitlet nämner bara blåmusslan. Andra djur som sitter fast är koraller, mossdjur, svampdjur och havsanemoner.
Växter gör sin egen näring med hjälp av solljus, i kloroplasterna. (ne.se, ne.se, ne.se, ne.se) i texten ↑
förenkling Alger och cyanobakterier gör också näring av ljus utan att vara växter, och vissa växter (till exempel parasitväxter) saknar klorofyll; det tar kapitlet inte upp.
Svampar är varken växter eller djur: de har inga kloroplaster, kan inte göra egen näring och suger i stället upp näring ur det de växer i. (asm.org) i texten ↑
Många svampar är nedbrytare. (linnean.org) i texten ↑
förenkling Svampar lever inte bara på dött material; vissa lever av levande organismer (parasiter) eller i samarbete med växtrötter. Därför "många svampar".
Det man plockar i skogen är bara svampens fruktkropp; det mesta av svampen är mycelet i marken eller veden. (linnean.org) i texten ↑
förenkling Alla svampar har inte mycel och fruktkroppar: jäst är encellig och "bildar inte något egentligt mycel" (NE jästsvampar).
Förr räknades svamparna till växterna, och äldre böcker sätter dem därför bland växterna. (asm.org, linnean.org, nrm.se) i texten ↑
Svampar är närmare släkt med djuren än med växterna. (asm.org, linnean.org) i texten ↑
Bakterier finns överallt. Vissa gör oss sjuka, men många är ofarliga eller nyttiga. (uu.se, uu.se, livsmedelsverket.se) i texten ↑
I och på kroppen finns ungefär lika många bakterier som kroppen har egna celler, och vi behöver dem för att må bra. (pmc.ncbi.nlm.nih.gov finns inte längre hos källan, 1177.se) i texten ↑
rike: En av de största grupperna som biologer delar in allt levande i. (fragaenbiolog.blogg.lu.se, ne.se)
nedbrytare: En organism som bryter ner döda växter och djur. (ne.se)
fruktkropp: Den del av svampen som bildar sporer, den man plockar. (ne.se)
mycel: Svampens nät av tunna trådar. (ne.se)
bakterie: En encellig organism utan cellkärna. (ne.se)

Märkningen förenkling betyder att påståendet är korrekt men förenklat för åldern. källkonflikt betyder att källorna säger olika, och att kapitlet valt den bäst belagda uppgiften. Uppgifter som inte kunde verifieras används inte i kapitlet och visas inte här.

← Tillbaka till Livets kännetecken